Sämre skydd mot felaktiga återkrav inom assistans – lagändringen godkänd

  • Försäkringskassan förlorade i februari 2022 ett mål om påstått assistansfusk. Den enskilde assistansanvändaren slapp återkrav på nästan 10 miljoner kronor. Eskilstuna tingsrätt ansåg att personen ifråga inte hade lämnat felaktiga uppgifter.
  • Den 22 juni 2022 röstade riksdagen igenom en lagändring som gör det svårare att skydda sig mot sådana felaktiga återkrav.
  • Kritiken har varit hård – många menar att lagändringen gör det omöjligt att bestrida återkrav.

LÄS ÄVEN:
Kammarrättens dom om återkrav begränsar personlig assistans

Omstridd lagändring hotar assistansen

Den 22 juli 2022 sa riksdagen ja till regeringens förslag om lagändring, som gäller inte bara assistansersättning utan även sjukpenning med mera. Redan 1 september 2022 tar lagen bort möjligheten att i allmän domstol överklaga Försäkringskassans och andra myndigheters beslut om återbetalningar.

IfA, Intressegruppen för assistansberättigade i ett uttalande menar att hela assistansen som frihetsreform är hotad av lagändringen. Så här sa man i ett uttalande 19 maj 2020:

”Det riskerar att förändra verkligheten för många assistansanordnare, assistansanvändare, anhöriga och personliga assistenter på ett sätt som är likt den rättspraxis som ledde till omprövningsstoppet 2018. Det krävs samma åtgärder nu som då, stoppa beslutet fram till dess att helhetsperspektivet kvalitetssäkrats.”

MISSA INTE:
Försäkringskassans återkrav och dess konsekvenser – hybridkonferens 13 juni 2022

Varnar för brister i återkravsbeslut

Lagändringen finns i propositionen ”Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut” (Prop. 2021/22:206). Utsökningsbalken ändras ”för att effektivisera verkställigheten av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav och annan betalningsskyldighet”.

I ett remissvar uttryckte ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, farhågor. ISF tillstyrkte förslaget (när utredningen Ett modernare utsökningsförfarande, SOU 2016:81 var ute på remiss) men skickade med denna varning:

”Förslaget ställer stora krav på att myndigheternas återkravsbeslut håller en hög kvalitet. Förslaget innebär en stor effektivitetsvinst men det får inte innebära att det görs avkall på rättssäkerheten.”

Försäkringskassans återkrav – Illustration av Bengt Elmén
Försäkringskassans återkrav – så som de ses av satirtecknaren Bengt Elmén.

”Tar bort enda möjligheten att freda sig”

Henrik Petrén, branschansvarig för personlig assistans på Fremia, säger att domen i Eskilstuna tingsrätt i februari 2022, då ett återkrav på 10 miljoner kronor underkändes, är ett typexempel på hur ”tingsrätten kan vara den enda möjligheten att freda sig mot ett gigantiskt återkrav”. (Läs mer om domen längre ned i denna artikel.)

– Denna möjlighet tar regeringen alltså ta bort genom lagändringen. Det är oerhört bekymmersamt för rättssäkerheten.

– Konsekvensen i det fall som domen (i Eskilstuna tingsrätt) avser hade med stor sannolikhet blivit livslång skuldsättning för den enskilde. Återkravet på nästan 10 miljoner kronor hade kunnat drivas in med kronofogden istället för att som nu undanröjas helt av en tingsrätt som inte anser att den enskilde har gjort fel, säger Henrik Petrén.

– De senaste åren har vi sett återkrav i mångmiljonklassen som har varit häpnadsväckande dåligt underbyggda. Tanken på att dessa beslut skulle kunna utgöra underlag för utmätning av kronofogden är svindlande, säger Henrik Petrén.

Viktigt att kunna pröva återkrav i domstol

Juristen Christian Källström, som var ombud för assistansanvändaren i Eskilstuna tingsrätt, menar att återkrav behöver kunna prövas i domstol.

– Försäkringskassans beslut har inte sällan brister. I det här fallet byggde Försäkringskassans beslut mycket på anonyma uppgifter, andrahandsinformation och lösryckta journaluppgifter, vilka inte höll i en riktig prövning, säger Christian Källström.

– Vad jag vet har Försäkringskassan inte överklagat, vilket innebär att domen står fast och personen slipper återkravet.

Christian Källström
Christian Källström.

Lagändring kan stoppa sådan prövning

Christian Källström påpekar vidare att lagändringen innebär att mål som dessa aldrig kommer att prövas i tingsrätten.

– Det kommer då att åligga den enskilde att överklaga Försäkringskassans beslut, utan möjlighet till rättshjälp eller rättsskydd, om personen inte haft UNIK hemförsäkring, säger Christian Källström.

Justitieministern: Förvaltningsrätten ger tillräckligt skydd

Sveriges Radios Ekot rapporterade om kritiken mot lagförslaget. Justitieminister Morgan Johansson besvarade kritiken med att ”processen i förvaltningsdomstolen är utformad så att parterna inte ska behöva ha juridiskt ombud”.

LÄS ÄVEN: Fuskjakt slår allt hårdare mot ALLA assistansanvändare

Varför är det viktigt att kunna gå till allmän domstol?

Det blir fortfarande möjligt att överklaga till förvaltningsrätten – varför räcker inte det?
– Ett beslut om återkrav kan uppgå till åtskilliga miljoner kronor och utredningsunderlaget är i de flesta fall mycket omfattande. Beslut om återkrav är därför inte lämpade att endast kunna prövas av förvaltningsdomstol där förfarandet huvudsakligen är skriftligt och muntliga inslag utgör ett undantag, säger Henrik Petrén.

– En klagande i förvaltningsdomstol kan inte erhålla rättsskydd och kan inte heller få sina rättegångskostnader ersatta vid ett bifall till överklagandet. Så även om det fortfarande finns en möjlighet till domstolsprövning skulle lagändringen vara en ovälkommen utveckling, säger Henrik Petrén.

Hur vanligt är det med återkrav?

– Återkraven har ökat de senaste åren, både i antal och omfattning. Under perioden 1 januari 2020–14 maj 2021 riktades 261 återkrav till assistansanordnare. Av dessa var 52 återkrav på mer än en miljon kronor. Under samma period riktades 36 återkrav till kommuner, två av dessa var på mer än en miljon kronor.

– Vi har begärt ut statistik från Försäkringskassan om hur det ser ut avseende återkrav under det senaste året, men har ännu inte fått del av den, säger Henrik Petrén.

Försäkringskassans jättekrav underkändes

Det stora återkrav som underkändes av Eskilstuna tingsrätt 23 februari 2022 (mål nummer T 4159-20) gällde en person som fått assistansersättning beviljad i oktober 2009. Försäkringskassan beslutade senare om utökning. Assistansen har under åren utförts genom olika assistansanordnare.

I mars 2020 beslutade Försäkringskassan att dra in assistansersättning. I juni 2020 beslutade kassan om återkrav för assistans under juli 2010–december 2019. Försäkringskassan har därefter beslutat om eftergift med tio miljoner kronor med hänvisning till personens betalningsförmåga.

Krävde återbetalning av nästan 10 miljoner

I Eskilstuna tingsrätt yrkade Försäkringskassan att personen ska betala 9 854 936 kronor plus ränta. Kassan hävdade att assistansersättning beviljats baserat på ”vilseledande eller felaktiga uppgifter” som personen ”medvetet eller av grov vårdslöshet lämnade till Försäkringskassan”.

I andra hand krävde kassan återbetalning av 3 793 127 kronor plus ränta. Motiveringen för detta var att personen ”brustit i sin uppgifts- och anmälningsskyldighet … gällande att anmäla ett förbättrat hälsotillstånd”. Försäkringskassan hävdade att hälsotillståndet förbättrats så mycket att personen inte längre var berättigad till assistansersättning.

Men Försäkringskassans bevisning höll inte i tingsrätten

Eskilstuna tingsrätt ansåg dock att Försäkringskassan inte hade bevisat att personen lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter. Tingsrätten konstaterar också att personens tillstånd i viss mån har förbättrats tack vare medicinering, men att läkares vittnesmål visar att personen fortfarande är lika svårt sjuk som tidigare. Tingsrätten skriver att kassan inte har visat att det skett en sådan förbättring som personen borde ha anmält.

Ny granskning av Försäkringskassans beslut om återkrav

På uppdrag av Fremia och Vårdföretagarna har Gustav Lindkvist, juris doktor i offentlig rätt, granskat Försäkringskassans återkravsbeslut, med anledning av lagförslaget. Gustav Lindkvist har dragit tre slutsatser:

 1. Försäkringskassans återkravsbeslut generell håller inte en sådan kvalitet att de bör ligga till grund för verkställighet. 

2. Det är olämpligt att grunda en lagstiftning om verkställighet på att enskilda förväntas överklaga Försäkringskassans beslut till förvaltningsdomstol. 

3. Om lagförslaget genomförs utan att den enskilde ges någon rätt till ersättning för ombudskostnader kommer den att strida mot grundföreställningar om ett rättssäkert förfarande,och eventuellt strida mot rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6 Europakonventionen. 

”Kan vara orimligt att överklaga”

Enskilda personers möjlighet att skydda sig mot felaktiga återkrav tas också upp av Gustav Lindkvist, som menar att det ”i praktiken kan vara omöjligt” att överklaga Försäkringskassans beslut till förvaltningsdomstol. Gustav Lindkvist skriver vidare:

Det kan finnas åtskilliga skäl till varför en enskild inte överklagar Försäkringskassans beslut. Det förmodligen viktigaste skälet till att den enskilde kan avstå från att överklaga Försäkringskassans beslut är att det i praktiken krävs ett juridiskt ombud, vars arvode inte täcks av vare sig lag eller försäkring.

På denna punkt delar jag inte alls den ståndpunkt som förs fram i lagförslaget, nämligen att i förvaltningsprocessen har domstol en sådan utredningsskyldighet så att den enskilde förutsätts kunna klara sig utan juridiskt ombud. Det stämmer visserligen att en förvaltningsdomstol har en viss utredningsskyldighet, men för det första utövas den i första hand genom återförvisning och inte genom handgriplig bevisanskaffning till stöd för den enskilde.

Att för det andra tro att domstolen skulle göra samma saker som ett kvalificerat ombud gör för att tillvarata den enskildes intressen är en utopi eller fiktion. Som exempel kan nämnas att jag aldrig någonsin hört talas om en förvaltningsdomstol som ens övervägt vilka möjliga motbevis som kan finnas för den enskilde att föra fram, än mindre rent faktiskt anskaffat dem.

Eftersom den enskilde inte har rätt till ombudskostnader kan det i många fall därför vara i praktiken orimligt att överklaga.

Jonas Franksson. Foto: Linnea Bengtsson
Jonas Franksson. Foto: Linnea Bengtsson

STIL: Det blir omöjligt att få vår rätt prövad

Jonas Franksson och Katarina Bergwall på STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige, skriver i en debattartikel  att det är ”obegripligt att hela riksdagen nu ger grönt ljus till Försäkringskassans rättsosäkra arbetsmetoder … Det är också märkligt att återkravsfakturor i mångmiljonklassen inte ska kunna gå att bestrida, vilket är möjligt med andra fakturor. Det kommande beslutet i riksdagen tar ifrån oss vår möjlighet att argumentera för vår rätt när Försäkringskassans gör utredningar som inte stämmer med verkligheten.”

Debattartikeln hänvisar till tingsrättsdomen i Eskilstuna – då ett jättelikt återkrav underkändes – och konstaterar att det i framtiden blir omöjligt att få sin rätt prövad på detta sätt:

”När Försäkringskassan skickar återkrav för att de anser att vi har fuskat med assistanstimmar eller inte längre har behov av personlig assistans så kan vi i dag bestrida fakturan i tingsrätten. Tingsrätten prövar om utredningen från Försäkringskassan håller måttet för ett återkrav som ofta är i mångmiljonklassen, eller om utredningen brister. Senast hände det i februari i Eskilstuna där tingsrätten slog fast att Försäkringskassans utredning brast. En assistentanvändare hade krävts på nästan tio miljoner kronor men rätten ansåg inte det bevisat att personen lämnat felaktiga uppgifter och att kassans beslut om att assistansen skulle upphöra var fel. Det här kommer inte att vara möjligt längre.”

Fremia slog larm om ”total rättslöshet” våren 2021

Redan våren 2021 slog branschorganisationen Fremia Personlig Assistans larm om assistansanordnare riskerar återkrav på mångmiljonbelopp utan att ha gjort något fel. Kraven kan gälla flera år bakåt även om det är Försäkringskassan som gjort fel.

– Om detta inte stoppas kan stora delar av den seriösa branschen slås ut. Assistansanordnare måste kunna lita på Försäkringskassans beslut, sa Henrik Petrén på Fremia Personlig Assistans när man i april 2021 släppte en rapport om ”oacceptabel rättsosäkerhet för assistansanordnare”.

Han beskriver en ”totalt rättslös” situation för flera assistansanordnare som drabbats av Försäkringskassans beslut om återkrav, trots att anordnaren inte har gjort något fel.

– Det räcker med att anordnaren skäligen borde ha insett att ersättning lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Och ribban för ”skäligen borde insett” ligger med dagens tillämpning extremt lågt.

– Precis alla assistansanordnare kan drabbas av återkrav idag, hur mycket man än säkerställer att man gör allt rätt och riktigt.

Henrik Petrén. Foto: Linnea Bengtsson.
Henrik Petrén. Foto: Linnea Bengtsson.

I en debattartikel i Dagens Juridik redogör Henrik Petrén för ett aktuellt fall:

1. En person med rätt till personlig assistans enligt beslut från Försäkringskassan anlitar en assistansanordnare.

2. Anordnaren avlönar assistenter som utför assistansen. Försäkringskassan betalar ersättning till anordnaren.

3. Flera år senare anser Försäkringskassan att deras eget beslut om rätt till assistans var felaktigt. Retroaktivt beslutar man att dra in ersättningen, flera år tillbaka i tiden. Försäkringskassan kräver att anordnaren ska återbetala nära 7,3 miljoner kronor trots att denne har levererat assistans under hela perioden.

4. Några pengar att återbetala finns inte eftersom dessa har gått till löner. Men lagen gör det ändå möjligt att rikta återkrav mot assistansanordnaren som har varit mottagare av assistansersättningen.

– Det låter som hämtat ur en Kafkaroman men detta är den totala rättslöshet som assistansanordnare idag lever med, säger Henrik Petrén.

Hur vanligt är det med återkrav från Försäkringskassan?

Försäkringskassan har uppgett att man år 2020 gjorde rekordstora återkrav på 464 miljoner inom assistansersättningen. En stor del av återkraven – 195 miljoner eller drygt 40 procent – gäller dock inte misstänkt brottslighet.

– I stället handlar det ofta om oavsiktliga fel som kan vara begångna av Försäkringskassan, en assistansberättigad eller en assistansanordnare, säger Henrik Petrén.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.