Assistansfusk kan stoppas med de redskap som redan finns

DEBATTARTIKEL. Efter Försäkringskassans generaldirektör, Nils Öbergs, debattinlägg i DN har nu Expressens Anna Dahlberg, föga förvånande, hakat på och skriver ett inlägg om fusk inom assistansreformen. Det är så tröttande. Ja, till och med tröstlöst.

Nej, det är inte brott och fusk som är det vanliga

Samtidigt som fusket omskrivs som att det nästan är det enda som förekommer dras samma, fåtal, exempel upp om och om igen. Och om och om igen skriver vi som försvarar assistansreformen att VI HÅLLER MED! Brott mot en av de viktigaste frihetsreformerna någonsin som vänt sig till personer med omfattande funktionsnedsättningar är avskyvärt. Fruktansvärt. Men det ÄR inte brotten som är det vanligaste i assistansen. Det ÄR ett fåtal personer som är dömda för bedrägerier. Kaninmannen som Anna Dahlberg skriver om, begick sitt bedrägeri från 2007 och fälldes i domstol 2010. Att han fortfarande är den person som det skrivs om säger ändå något.

Anna Dahlberg presenterar en lista över åtgärder hon anser ska genomföras omedelbart. En del av förslagen går att förstå. Andra är ogenomförbara. Ytterligare förslag är egentligen helt onödiga eftersom de redan är reglerade.

Alla dessa verktyg kan myndigheterna använda redan nu

Det är inte första gången vi hör röster höjas på nya åtgärder för att komma till rätta med den kriminalitet som fortfarande riktas mot reformen. Vi är, som sagt, kanske de som är allra mest angelägna om att det inte sker brott. Vi vill ändå påminna om att det redan har vidtagits så många åtgärder att vi inte ser vad som ytterligare skulle kunna vidtas som minskar riskerna mer.

Det handlar mer om att myndigheterna ska använda de redskap som finns:

  1. Anordnaren ska ha tillstånd.
  2. Inspektionen för Vård och omsorg, IVO, har rätt att göra tillsyn.
  3. Alla assistenter ska lämna in sina tidrapporter. Dessa granskas av Försäkringskassan, manuellt idag och digitalt om några månader. Flera larmpunkter är inlagda för att enklare kunna se var bedrägerier kan misstänkas. T ex ifrågasätts när assistenter arbetar för många timmar eller bor för långt ifrån brukaren.
  4. Assistansersättning utbetalas inte om assistansen har utförts av någon som är under 18 år, har arbetat mer än vad som är tillåtet eller av någon som saknar förmåga att utföra arbetet som assistent till följd av ”ålderdom, sjukdom eller liknande orsak”.
  5. För assistans som utförs utanför EES av en person som är bosatt utanför EES betalas assistansersättning bara ut om det finns särskilda skäl.
  6. Om assistansersättningen inte har använts till kostnader för personlig assistans ska den lämnas tillbaka av den assistansberättigade eller av den som är mottagare av assistansersättningen. Om den assistansberättigade är ett barn ska återbetalning göras av förmyndaren istället.
  7. Den som är assistansanordnare ska för att möjliggöra kontroll av ovanstående innan assistansen börjar utföras och därefter vid förändringar lämna uppgifter till Försäkringskassan som visar om assistenten är närstående till eller lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade, om assistenten har fyllt 18 år och om assistenten är bosatt inom eller utanför EES-området.
  8. Det har införts möjligheter för IVO att göra hembesök hos den assistansberättigade när assistansen utförs av någon som är närstående eller lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade och kommunen inte är anordnare.
  9. Alla assistenter, anordnare, Försäkringskassan och kommunen har ansvar för att rapportera risker för eventuella missförhållanden eller missförhållanden till anordnaren som dessutom ska rapportera vidare till kommunen (LSS-beslut) och till IVO om det är ett allvarligt missförhållande.
  10. Alla som arbetar för ett barn ska ha lämnat in utdrag ur belastningsregistret innan de börjar arbeta.
  11. Alla som arbetar för ett barn eller om den assistansberättigade har barn ska anmäla till socialnämnden om man misstänker att barnet far illa.
  12. Alla anordnare ska ha dokumentation och ett kvalitetsledningssystem.
  13. Den som anordnar assistansen får ett delat ansvar med den assistansberättigade och ska lämna in uppgifter till Försäkringskassan som skulle kunna leda till att den assistansberättigade ska mista timmar.
  14. Försäkringskassan får också rätt att fråga anordnaren vid behovsbedömning om de anser att det behövs.
  15. Det finns en särskild lagstiftning som riktar sig just mot bedrägerier mot assistansersättningen (och andra bidrag); bidragsbrottslagen
  16. Det finns en särskild ”fuskgrupp” som utreder misstänkta brott mot bidragsbrottslagen.
  17. Assistansersättning lämnas inte retroaktivt om inte assistansen redovisas under handläggningstiden.

Alla regler måste användas på rätt sätt

Vi är inte motståndare mot nya regler, om det slår mot dem det ska slå mot. Tyvärr är det inte så det ser ut idag. Istället föreslås regler, eller används de som finns, för att ta tillstånd av anordnare som inte alls tillhör ”de onda” på grund av märkliga återkrav för saker denne inte kände till.

I en dom, som kom nyligen, förklarar rätten att det inte spelar någon roll om anordnaren inte kände till att de tidsredovisningar som skickades in var felaktiga. De VAR felaktiga och då blir anordnaren återbetalningsskyldig.
Återkraven som sedan ställs kan IVO använda som grund för att ta bort tillståndet från anordnare.

Att tidsredovisningar är felaktiga handlar, precis som Anna Dahlberg skriver, inte om att det inte finns en funktionsnedsättning i grunden. Det handlar istället om att Försäkringskassan ändrar sig kring det beslut de tidigare fattat. Anordnaren kan alltså inte lita på att det som står i den enskildes beslut utan ska, utan kunskap i behovsbedömning, ifrågasätta det och rapportera till Försäkringskassan.

Det Försäkringskassan beskriver som ”misskötsamhet” handlar alltså egentligen inte om att anordnaren inte sköter sitt uppdrag utan om att Försäkringskassan inte sköter sitt.

Det är den assistansberättigade som ska bevisa att den har behov vid ansökan. Alla som söker assistans kan intyga att det inte är lätt att få det. Så hur Försäkringskassan kan ändra sig senare är faktiskt en gåta.

Anna Barsk Holmbom, ABH Utbildning och Rådgivning
Sophie Karlsson, Intressegruppen för Assistansberättigade

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.