Följ kampen om omvårdnadsbidraget – detta har hänt

Vad har hänt hittills? HejaOlika följer utvecklingen av omvårdnadsbidraget för barn med funktionsnedsättning. På denna sida kan du också hålla dig à jour med utvecklingen.

Omvårdnadsbidraget – vad har hänt hittills?

  • 2025 (oktober). ISF blir klar med en utvärdering av omvårdnadsbidraget.
  • 2024 (januari). Regeringen beställer en ny utvärdering av ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, men får genast kritik av Autism Sverige. Utred inte, lös problemen direkt, menar förbundet.
  • 2024 (januari). Omvårdnadsbidraget höjs med 9,14 procent, till följd av höjt prisbasbelopp.
  • 2023 (augusti). Fler barn med funktionsnedsättning får omvårdnadsbidrag. Mellan december 2022 och maj 2023 ökade antalet barn från 77 000 till rekordhöga 84 000. Samtidigt sjönk bidragsnivåerna – allt färre får hel ersättning.
  • 2023 (januari). Omvårdnadsbidraget höjs med 8,7 procent, till följd av höjt prisbasbelopp.
  • 2022 (oktober). Ännu svårare att få omvårdnadsbidrag efter ny dom i HFD (barn med grav hörselskada)
  • 2022 (april). ”För tidigt att säga om lagen behöver ändras för att rädda omvårdnadsbidraget”, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S).
  • 2022 (april). Sänkt omvårdnadsbidrag för förälder med fyra barn med funktionsnedsättning
  • 2022 (mars). Förbund kräver besked: När infrias löftet?
  • 2022 (februari). Regeringen lovar hålla löftet
  • 2022 (januari). Kammarrättsdom beviljar omvårdnadsbidrag för barn med NPF
  • 2021 (december). ISF-rapport visar att stödet har försämrats
  • 2021 (november). Medlemsenkät inom Autism Sverige visar att det har blivit mycket svårare att få omvårdnadsbidrag.
  • 2021 (maj). Facket protesterar mot krav på påskyndad handläggning
  • 2020 (december). Regeringen snabbutreder bidragshaveriet
  • 2020 (september). Försäkringskassan får 300 miljoner extra för handläggningen
  • 2020 (maj). Vårdbidraget förlängs på grund av haveriet med nya regler
  • 2020 (februari). 33 000 familjer väntar på beslut om omvårdnadsbidrag
  • 2019 (januari). Nya regler införs: Vårdbidraget ersätts av omvårdnadsbidrag och merkostnadsersätting
  • 2018 (mars). Regeringen presenterar propositionen om omvårdnadsbidraget
  • 2015. Statlig utredning föreslår att handikappersättningen och vårdbidraget slopas och ersätts med de nya ersättningarna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning

Bakgrund

När omvårdnadsbidraget infördes i januari 2019, och då ersatte vårdbidraget, uppstod stora problem genom extremt långa handläggningstider, ökade avslag och sänkta bidragsnivåer.

Regeringen lovade upprepade gångar att åtgärda problemen, så att omvårdnadsbidraget inte skulle innebära en försämring för familjer med barn med funktionsnedsättningar.

Köerna har nu minskat, men problemen med en mer restriktiv bedömning av rätten till omvårdnadsbidrag och sänkta bidragsnivåer kvarstår.

Nedan sammanfattar vi de viktigaste händelserna sedan omvårdnadsbidraget infördes.

April 2022: Fjärde krisåret för omvårdnadsbidraget men inga åtgärder i sikte

Pia Steensland och Ardalan Shekarabi
Blir även 2022 ett förlorat år för tusentals funkisfamiljer? Pia Steensland (KD) pressar Ardalan Shekarabi på besked om hur omvårdnadsbidraget ska räddas.

– Det är för tidigt att säga om lagen behöver ändras för att rädda omvårdnadsbidraget.
Det sa socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) i en frågestund i riksdagen 21 april 2022.

– Det har ännu inte gått att konstatera om det är lagstiftningsproblem som står i vägen, eller om vi får avvakta rättstillämpningens utveckling, sa Ardalan Shekarabi

– Jag kommer att fortsätta att hålla riksdagen informerad om det är så att det krävs en lagändring, för vi måste skydda våra medborgare på detta område.

Det var Pia Steensland (KD) som tog upp frågan, genom att påminna om ministern tidigare löften om att omvårdnadsbidraget inte ska innebära försämringar för familjer som har barn med funktionsnedsättning.

Här kan du se inspelningen från frågestunden i riksdagen.

Beskedet från ministern innebär alltså en fortsatt stor oro kring omvårdnadsbidraget. Sedan det infördes 2019, och då ersatte vårdbidraget, har många familjer drabbats av stora neddragningar eller avslag.

Försäkringskassan har fått skarp kritik från många håll för att ha försämrat villkoren i strid med syftet med införandet av omvårdnadsbidraget. Försäkringskassan har avvisat det mesta av kritiken, och bland annat motiverat neddragningar med att man tidigare varit alltför generösa.

Förbund kräver skyndsamma åtgärder av regeringen. Den 16 mars 2022 krävde flera funktionsrättsorganisationer skyndsamma åtgärder från regeringen för att rädda omvårdnadsbidraget.

”Vi har dagligen kontakt med föräldrar till barn med funktionsnedsättning som visar på tydligt negativa konsekvenser för enskilda barn och familjer”, skrev Ulla Adolfsson (Autism & Aspergerförbundet), Anders Lago (Riksförbundet FUB) och Veronica Magnusson Hallberg (Svenska Downföreningen) i ett brev till regeringen.

Att stora besparingar har gjorts framgår även av att utgifterna för omvårdnadsbidraget har blivit mycket lägre än vad staten budgeterat. De sammanlagda kostnaderna för omvårdnadsbidrag och vårdbidrag under 2021 beräknades bli knappt 3,5 miljarder kronor, varav 2,6 miljarder gäller nya omvårdnadsbidrag. Staten hade i prognoserna räknat med att under 2021 betala ut ytterligare 1,4 miljarder kronor till berörda familjer.

Fjärde året med försämrad trygghet. Risken är nu stor att även 2022 blir ett förlorat år för familjer som är beroende av omvårdnadsbidraget. Krisen har varit akut sedan lagändringen i januari 2019, vilket innebär att de drabbade familjerna nu är inne på fjärde året med försämrad ekonomisk trygghet.

Mars 2022: När infrias löftet om omvårdnadsbidraget?

Ulla Adolfsson, Anders Lago och Veronica Magnusson Hallberg
Trötta på att vänta. Ulla Adolfsson, Anders Lago och Veronica Magnusson Hallberg kräver skyndsamma åtgärder från regeringen.

Försäkringskassan lyssnar inte på kritiken mot allvarliga brister inom omvårdnadsbidraget. Nu måste regeringen skyndsamt vidta åtgärder, kräver tre stora funktionsrättsförbund idag.

– Vi har dagligen kontakt med föräldrar till barn med funktionsnedsättning som visar på tydligt negativa konsekvenser för enskilda barn och familjer, skriver Ulla Adolfsson, Anders Lago och Veronica Magnusson Hallberg i ett brev till regeringen idag. De representerar Autism- & Aspergerförbundet, Riksförbundet FUB och Svenska Downföreningen.

I brevet påminner de om att ISF:s rapport gett ”svart på vitt att den reform som genomfördes 2019 medfört allvarliga försämringar för familjer som har barn med funktionsnedsättning”. Det handlar bland annat om sänkta ersättningsnivåer och oklarheter kring vad som är normalt föräldraansvar.

De konstaterar att det är ”tydligt att Försäkringskassan inte tagit intryck av granskningen och att några betydande förändringar sannolikt inte kommer till stånd”.

I brevet uppmanar de regeringen att ”agera kraftfullt i syfte att säkerställa att föräldrar till barn med funktionsnedsättning får ersättning för det merarbete de utför. Reformen har inte haft avsedd effekt och därför måste åtgärder, med utgångspunkt i ISF:s granskning, vidtas skyndsamt”.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi har tidigare utlovat att han tar kritiken på allvar, men hittills har det inte kommit några konkreta åtgärder.

I februari 2022 besvarade Ardalan Shekarabi en fråga från Pia Steensland (KD) i riksdagen så här:

”Det vi ser gällande denna förmån är oroande. Regeringen har tagit detta på största allvar, och vi bad också Inspektionen för socialförsäkringen att noga följa Försäkringskassans rättstillämpning. Inspektionen för socialförsäkringen har nu presenterat sin analys. Vi studerar detta noga och är beredda att agera för att våra medborgare ska ha den ekonomiska trygghet de förtjänar.

Vi har dessa system för att medborgare som är i behov av stöd ska få stöd. Det var väldigt tydligt från regeringens och riksdagens sida att lagändringen inte skulle innebära en mer restriktiv hållning. Detta löfte kommer vi att hålla.”

Regeringen: Vi ska hålla löftet om omvårdnadsbidraget

– Vi kommer att hålla löftet att omvårdnadsbidraget inte ska innebära en mer restriktiv hållning än vårdbidraget.
Det sa socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i en frågestund i riksdagen 17 februari.

”Vi arbetar med att vidta rätt åtgärder”

Oron är stor bland funkisföräldrar att Försäkringskassans restriktiva hållning ska befästas. Trots larmrapporter om försämringar har regeringen ännu inte gett något konkret besked om hur omvårdnadsbidraget ska räddas.

Ardalan Shekarabi är mån om att försöka skingra oron. I en kommentar till HejaOlika den 18 februari sa han att regeringen arbetar med frågan:

– Just nu pågår ett arbete i Regeringskansliet med att analysera rekommendationerna från ISFs granskning för att kunna vidta rätt åtgärder. Regeringen tar rekommendationerna på stort allvar eftersom det är viktigt att intentionen med reformen uppfylls.

Oro för hårt pressade familjer

Pia Steensland tog upp omvårdnadsbidraget i en frågestund i riksdagen den 17 februari. Hon ställde denna fråga: Kommer regeringen att hålla sitt löfte och vidta åtgärder för att kompensera de familjer som har drabbats av försämrade villkor sedan omvårdnadsbidraget infördes, eller har statsrådet Shekarabi gett ett löfte som han inte kan hålla?

Svaret från Ardalan Shekarabi:

Det vi ser gällande denna förmån är oroande. Regeringen har tagit detta på största allvar, och vi bad också Inspektionen för socialförsäkringen att noga följa Försäkringskassans rättstillämpning. Inspektionen för socialförsäkringen har nu presenterat sin analys. Vi studerar detta noga och är beredda att agera för att våra medborgare ska ha den ekonomiska trygghet de förtjänar.

Vi har dessa system för att medborgare som är i behov av stöd ska få stöd. Det var väldigt tydligt från regeringens och riksdagens sida att lagändringen inte skulle innebära en mer restriktiv hållning. Detta löfte kommer vi att hålla.

– Jag är nöjd att regeringen upprepar löftet om att omvårdnadsbidraget inte ska innebära en mer restriktiv hållning. Att löftet gavs i riksdagens talarstol ger mig hopp om att regeringen kommer göra om och göra rätt, sa Pia Steensland (KD) i en kommentar till ministerns svar.

Men hon är samtidigt orolig för att konkreta åtgärder ska dra ut på tiden.

– Åtgärder brådskar. En stor andel av de drabbade familjerna lever under en enorm ekonomisk press. Om regeringen drar åtgärderna för att rädda omvårdnadsbidraget i långbänk kan den yttersta konsekvensen bli att flera barn med funktionsnedsättning inte kan bo kvar hemma med sin familj, säger Pia Steensland.

– Ursprunget till vårdbidraget var att ge föräldrar möjlighet att gå ner i arbetstid för att ge omvårdnad och tillsyn till ett barn med funktionsnedsättning i hemmet. Även omvårdnadsbidraget måste ge familjer en ekonomisk trygghet och en möjlighet att planera för att få vardagen att gå ihop när livet är ställt på sin spets, säger Pia Steensland.

Frågestunden kan ses på riksdagens webbplats.

Försäkringskassans svar går stick i stäv med regeringens löfte

Pia Steensland menar att Försäkringskassans svar på ISF:s rapport väcker frågor om myndighetens strikta syn på rätten till bidraget.

Försäkringskassan har motiverat försämrad ersättning med att lagen om omvårdnadsbidraget är tydligare än för vårdbidraget.

– Men en striktare definition av vad som krävs för att få ersättning går stick i stäv med regeringens löfte om att omvårdnadsbidraget inte skulle ge en sämre ersättning, säger Pia Steensland.

Nils Öberg. Foto: Linnea Bengtsson
Nils Öberg, generaldirekt för Försäkringskassan, avvisar det mesta av kritiken från ISF. Foton: Linnea Bengtsson.
Försäkringskassan motsätter sig förbättringar

Striden om omvårdnadsbidraget har pågått sedan det ersatte vårdbidraget i januari 2019. I december 2021 släppte ISF en granskning av omvårdnadsbidrag. ISF lyfte en rad brister som lett till att Försäkringskassan försämrat stödet kraftigt.

Rapporten gav föräldrar till barn med funktionsnedsättning hopp om snara förbättringar. Men så kom ett bistert svar från Försäkringskassan, som grusade många av dessa förhoppningar.

I ett svar på rapporten från ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, hävdade Försäkringskassan att rapporten i alla nyckelfrågor antingen är oklar eller felaktig. Klicka här för att ladda ned Försäkringskassans svar.

Funktionsrättsförbund rasar och kräver åtgärder

Försäkringskassans bryska svar på ISF:s kritik mot försämringar av omvårdnadsbidraget fick funktionsrättsförbund att rasa.

– Vi uppmanar regeringen och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi att agera omgående mot Försäkringskassan, säger Anna Brandström, vice ordförande för Svenska Downföreningen.

– Det är tydligt att Försäkringskassan inte tagit intryck av granskningen och att några betydande förändringar för föräldrar sannolikt inte kommer till stånd, säger Maria Sivall, jurist på Autism & Aspergerförbundet.

Anna Brandström, Maria Sivall, Elisabeth Wallenius och Ardalan Shekarabi.
Anna Brandström, Maria Sivall och Elisabeth Wallenius kräver att regeringen och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi agerar mot Försäkringskassan för att rädda omvårdnadsbidraget.

Funktionsrätt Sveriges ordförande Elisabeth Wallenius tycker att Försäkringskassans svar är illavarslande:

– Redan hårt pressade familjer har nu hamnat i en än svårare situation samtidigt som Försäkringskassan slår ifrån sig av den kritik som ISF nu framfört. Lagstiftarens intentioner måste vara otvetydig gällande tolkningen av nivåerna på omvårdnadsbidraget. Regeringen genom socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi har varit tydlig med att reformen inte ska innebära någon försämring. När detta nu bevisligen har skett måste det skyndsamt lösas genom att intentionerna med reformen förtydligas så att Försäkringskassan gör bedömningar som är i enlighet med dessa, säger Elisabeth Wallenius.

Vad anser ISF om omvårdnadsbidraget?

ISF-rapporten från december 2021 visar att omvårdnadsbidraget inte ger funkisfamiljer lika bra stöd som med det tidigare vårdbidraget. Detta är tvärtemot riksdagens intentioner förändringen.

Föräldraansvaret

Ett huvudproblem är att det är oklart vad som ska ingå i normalt föräldraansvar vid barns olika åldrar. Detta gör Försäkringskassans bedömningar rättsosäkra, och barn med liknande behov kan bedömas olika. ISF efterlyser nationella riktlinjer om vad som ska anses ingå i föräldraansvaret vid barns olika åldrar.

Ersättningsnivåerna har rasat

Försäkringskassans bedömningar av normalt föräldraansvar bidrar också till att ersättningsnivåerna har rasat. Med det tidigare vårdbidrag fick en mycket större andel föräldrar helt vårdnadsbidrag än med de nya reglerna och Försäkringskassans tuffa bedömningar. En allt större andel av föräldrarna har nu fått den lägsta nivån, en fjärdedels bidrag.

Ersättningsnivåer för vårdbidrag respektive omvårdnadsbidrag år 2015 till och med 2019. Uppgifter från ISF-rapport december 2021.
Ersättningsnivåer för vårdbidrag respektive omvårdnadsbidrag år 2015 till och med 2019. Uppgifter från ISF-rapport december 2021.
Kritik mot bedömning av skoltid

På flera andra områden har ISF en annan syn på omvårdnadsbidraget än Försäkringskassan, som är den myndighet som styr över omvårdnadsbidraget. Bland annat kritiserar ISF att Försäkringskassan anser att skoltid utgör ett samhällsstöd, och därför minskar rätten till omvårdnadsbidrag.

ISF skriver vidare att det är oklart hur bedömningen av ärenden där barn som inte går i skolan (hemmasittare) eller går reducerad tid i skolan ska göras.

Bryter mot rättspraxis

ISF påpekar också att Försäkringskassan bryter mot kammarrättspraxis när det gäller barn med grav hörselnedsättning.

Oklara beviskrav

ISF kritiserar vidare att det inte tydligt framgår ”vilket beviskrav som Försäkringskassan anser gäller för omvårdnadsbidraget”.

Vad anser funktionsrättförbunden?

Autism- och Aspergerförbundet gjorde nyligen en enkät bland medlemmar som uppbär omvårdnadsbidrag. Hela 57 procent har fått en sänkning av bidraget. 65 procent upplever att de förändrade kraven har gjort det svårare att behålla samma nivå som tidigare.

962 personer deltog i Autism- och Aspergerförbundets enkät, som genomfördes i november 2021. Några resultat:

  • Nästan två av tre föräldrar upplever att det blivit svårare att få bidrag på samma nivå som tidigare.
  • 28,5 procent av de som fått en sänkning har överklagat beslutet, eller kommer att överklaga.
  • 17,5 procent av de som överklagat fick rätt eller delvis rätt i högre instans.
Fyra åtgärder som kan rädda omvårdnadsbidraget

I januari 2022 formulerar Autism- och Aspergerförbundet fyra krav på regeringsåtgärder för att rädda omvårdnadsbidraget:

1. Återställa bidragets ursprungliga syfte, så att föräldrar garanteras ersättning för det merarbete som utförs.
2. Genomföra ett kunskapslyft om autism hos Försäkringskassans handläggare. De behöver förstå konsekvenserna för familjen och hur det påverkar deras livssituation.
3. Ge föräldrarnas beskrivningar av situationen en starkare ställning i bedömningen.
4. Förenkla och anpassa socialförsäkringssystemet – för att undvika krångliga processer och långa väntetider.

Februari 2022: Raseri över illavarslande svar om omvårdnadsbidraget

Försäkringskassans bryska svar som grusar hoppet om förbättrat omvårdnadsbidrag får funktionsrättsförbund att rasa.
Funktionsrätt Sverige, Svenska Downföreningen och Autism- & Aspergerförbundet har reagerat skarpt.

Uppmanar regeringen att agera omgående

– Vi uppmanar regeringen och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi att agera omgående mot Försäkringskassan, säger Anna Brandström, vice ordförande för Svenska Downföreningen.

Försäkringskassans upprepade ansträngningar att försämra både omvårdnadsbidraget och andra stöd till personer med funktionsnedsättningar måste stoppas, anser hon.

Liknande uppfattning har Autism & Aspergerförbundet:

– Det är tydligt att Försäkringskassan inte tagit intryck av granskningen och att några betydande förändringar för föräldrar sannolikt inte kommer till stånd, säger Maria Sivall, jurist på Autism & Aspergerförbundet.

Illavarslande att Försäkringskassan slår ifrån sig

Funktionsrätt Sveriges ordförande Elisabeth Wallenius tycker att Försäkringskassans svar är illavarslande:

– Redan hårt pressade familjer har nu hamnat i en än svårare situation samtidigt som Försäkringskassan slår ifrån sig av den kritik som ISF nu framfört. Det är både anmärkningsvärt och illavarslande.

– Lagstiftarens intentioner måste vara otvetydig gällande tolkningen av nivåerna på omvårdnadsbidraget. Regeringen genom socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi har varit tydlig med att reformen inte ska innebära någon försämring. När detta nu bevisligen har skett måste det skyndsamt lösas genom att intentionerna med reformen förtydligas så att Försäkringskassan gör bedömningar som är i enlighet med dessa, säger Elisabeth Wallenius.

Autism- & Aspergerförbundets uttalande

Så här lyder ett uttalande från Autism & Aspergerförbundet idag:

”Inspektionen för Socialförsäkringen, ISF:s slutsats i rapporten är att barn som har liknande omsorgsbehov kan bedömas olika eftersom det saknas en definition av vad som är normalt föräldraansvar. Statistik från Försäkringskassan visar även att nivåerna för de som haft vårdbidrag och sedan ansökt om omvårdnadsbidrag fått sänkta ersättningar, något som drabbar många redan pressade familjer med barn med autism hårt. Detta överensstämmer helt med den bild som förmedlas från förbundets medlemmar.

ISF har uttalat sig om slutsatserna i rapporten och säger att man ser situationen som allvarlig. Mot denna bakgrund är det mycket anmärkningsvärt att Försäkringskassan i sitt svar på granskningen ifrågasätter merparten av ISF:s slutsatser. Det är tydligt att Försäkringskassan tagit litet, om ens något, intryck av granskningen och att några betydande förändringar för föräldrar sannolikt inte kommer till stånd. Hoppet står nu till regeringen, som beställt granskningen och som har det yttersta ansvaret för att myndigheter utför sina uppdrag på ett adekvat sätt.”

Svenska Downföreningens uttalande

Svenska Downföreningen menar att Försäkringskassan gång på gång lägger stöden till personer med funktionsnedsättning ”på lägsta möjliga nivå, för att sedan i enskilda beslut sänka nivån ytterligare”.

Föreningen gör följande uttalande:

”Vi har läst artikeln Grusar hoppet om förbättrat omvårdnadsbidrag i HejaOlika 2022-02-14. Vi menar att Försäkringskassan tyvärr återigen missar en möjlighet att öppet ta till sig av kritiken och använda den för att förbättra sin verksamhet och sina processer.

Sänkta bidragsnivåer och beviskrav

Att bidragsnivåerna sänkts i övergången från vårdnadsbidrag till omvårdnadsbidrag är uppenbart, vilket även Försäkringskassan medger. Det har vi som förening larmat om sedan omvårdnadsbidraget infördes. Sänkningen görs trots att det i förarbeten och lagstiftarens arbete fram till att lagen beslutades klart och tydligt framgår att det inte var syftet.

Vi menar att neddragningarna grundar sig i att Försäkringskassan har en bristande förståelse för det merarbete vårdnadshavare faktiskt utför. Man använder sig av DFA-kedjan där den inte är relevant och kräver läkarintyg på sådant som en läkare inte rimligen kan intyga – läkaren är sällan i hemmet och ser det arbete som utförs. Detta är något som inte regleras specifikt i lagtext utan är något Försäkringskassan kan förändra själva.

Att som Försäkringskassan gör i sitt svar till ISF peka på möjligheten att nivåerna på vårdbidraget varit för höga och att skillnaderna skulle bero på det är irrelevant. Dels är lagstiftarens intention att behålla nivåerna där de var, dels hade FK många år på sig att pröva nivån på vårdbidrag rättsligt om nivån hade varit felaktig.

Riktlinjer för föräldraansvar

Vi anser att generella riktlinjer för vad föräldraansvaret är och innebär behövs. De behövs i alla situationer där föräldraansvaret används, såsom assistansen, kommunala LSS-insatser, SoL-insatser och inte minst omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättningen. De behövs när barn har särskilda behov och när föräldrar har egna särskilda behov. Att olika typer av stöd ska bedöma föräldraansvaret olika är otänkbart. Det schablonavdrag som nu är på förslag inom den personliga assistansen är ett steg åt fel håll enligt vår mening. Oavsett det skulle FK redan idag exempelvis kunna tillämpa det rättsliga ställningstagande som redan finns ang föräldraansvar inom assistansen, eller motsvarande nivå, och pröva det rättsliga läget utifrån det. Det skulle – trots all kritik om nivån på bedömningen av föräldraansvaret inom assistansen – vara ett lyft inom omvårdnadsbidraget, vilket säger en hel del.

Olika beslut i olika delar av landet

Individer med Downs syndrom är lika olika som du och jag. Alla människor är olika. Men, det är samtidigt så att vi tydligt ser att olika individer med samma typ av behov får olika beslut på omvårdnadsbidrag. Vi har reflekterat över att det framför allt skiljer sig i hur resursstarka vårdnadshavarna är. Hur bra de är på att uttrycka sig, på att skriva ner sitt merarbete i detalj, om de har resurser att överklaga osv.

Vår teori är att utredarna arbetar olika på de olika kontoren med att ta sitt utredningsansvar och kompensera för de sökandes olika förutsättningar och därmed skapas en skillnad i besluten geografiskt. Detta kan FK åtgärda själva.

Skoltid

Så länge vår skollag är utformad som en skolplikt för elev/vårdnadshavare och inte en utbildnings-/omsorgsplikt för kommunerna menar vi att det inte går att se skolan som ett samhällsstöd. I de fall kommunerna inte faktiskt ger den omsorg Försäkringskassan förutsätter måste Försäkringskassan förhålla sig till verkligheten för individen, och inte något önskvärt läge. Om barnet faktiskt inte vistas i skolan full tid bör vårdnadshavarna kunna räkna tiden i sin ansökan om omvårdnadsbidrag. Vi menar därför att ISF har rätt och Försäkringskassan fel. Det här är något Försäkringskassan kan förändra själva i sin handläggning utan att gå vägen via lagstiftaren.

Barn med hörselnedsättning

Vi anser att när lagstiftaren själva menar att syftet med omvårdnadsbidraget INTE är att sänka bidragsnivåerna och att tidigare gällande praxis ska beaktas, vilket också är väldokumenterat, är det helt orimligt att Försäkringskassan ignorerar detta, vilket sker för barn med grav hörselnedsättning idag. Det är Försäkringskassan som återigen gjort en tveksam tolkning av lagstiftningen och ännu en gång försöker driva fram en dom för att sänka nivåerna på förmåner för personer med funktionsnedsättning. Självklart kan Försäkringskassan göra en lagtolkning utifrån Barnkonventionen och Funktionsrättskonventionen istället.

Även Downs syndrom är en sådan diagnos där det fanns en diagnosbaserad bedömning av vårdbidraget och vi bevakar därför den här rättsutvecklingen noga.”

Feburari 2022: Grusar hoppet om förbättrat omvårdnadsbidrag

Försäkringskassan. Collage: Linnea Bengtsson
Nils Öberg, generaldirekt för Försäkringskassan, ger ISF svar på tal. Han avvisar det mesta av kritiken. Foton: Linnea Bengtsson.

I december 2021 släppte ISF en granskning av omvårdnadsbidrag. ISF lyfte en rad brister som lett till att Försäkringskassan försämrat stödet kraftigt.
Rapporten gav föräldrar till barn med funktionsnedsättning hopp om snara förbättringar.
Nu grusar Försäkringskassan många av dessa förhoppningar.

I ett svar på rapporten från ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, hävdar Försäkringskassan att rapporten i alla nyckelfrågor antingen är oklar eller felaktig. Klicka här för att ladda ned Försäkringskassans svar.

Inte mycket, i svaret från Försäkringskassan daterat 24 januari 2022, tyder på att Försäkringskassan tänker rätta sig efter ISF:s synpunkter.

LÄS MER: Raseri över Försäkringskassans illavarslande svar om omvårdnadsbidraget

NEJ, vi har inte gjort fel när vi sänkt bidragsnivåerna

ISF-rapporten framhöll att stödet till funkisfamiljer har blivit sämre med omvårdnadsbidraget jämfört med det tidigare vårdbidraget. Många föräldrar har fått betydligt sämre bidrag i det nya systemet. De större ersättningsnivåerna har rasat, medan den lägsta nivån har blivit allt vanligare.

Ersättningsnivåer för vårdbidrag respektive omvårdnadsbidrag år 2015 till och med 2019. Uppgifter från ISF-rapport december 2021.
Ersättningsnivåer för vårdbidrag respektive omvårdnadsbidrag år 2015 till och med 2019. Uppgifter från ISF-rapport december 2021.

Denna försämring strider mot riksdagens intentioner, och upprepade uttalanden från socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

Försäkringskassan håller inte med om att det skulle vara fel att dra ned på bidragen. ”Det är vanskligt att dra slutsatser” kring sänkta bidrag eftersom lagstiftningen kring vårdbidraget var otydlig, medan den är tydlig kring omvårdnadsbidraget, argumenterar Försäkringskassan.

Försäkringskassan kritiserar ISF-rapporten för att den saknar en tydlig analys av riksdagens intentioner med lagändringen. ”Försäkringskassan har att tillämpa gällande rätt såsom den faktiskt uttrycks”, skriver Försäkringskassan bistert.

NEJ, nationella riktlinjer för normalt föräldraansvar är fel väg

Ett huvudproblem som lyftes av ISF är att det är oklart vad som ska räknas som ”normalt föräldraansvar”. Oklarheten leder till rättsosäkra bedömningar, då barn med lika behov bedöms olika.

Försäkringskassan vill också ha tydligare regler kring föräldraansvaret, men underkänner ISF:s förslag om nya nationella riktlinjer.

”Det är oklart i rapporten hur de riktlinjer som föreslås ska kunna utformas tillräckligt konkret för att få önskad effekt”, skriver Försäkringskassan.

Försäkringskassan förespråkar istället ett schablonavdrag för föräldraansvar av det slag som regeringen nu föreslagit inom personlig assistans. Det skulle skapa rättssäker likformighet och hög legitimitet, menar man.

NEJ, det finns ingen risk för olika beslut i olika delar av landet

ISF varnade även för att Försäkringskassans organisation och uppdelning i olika geografiska områden utgör en risk för att rätten till omvårdnadsbidrag varierar mellan olika delar av landet.

”Försäkringskassan delar inte den uppfattningen”, lyder svaret från myndigheten som vidare skriver att man kontinuerligt kalibrerar och förtydligar, för att stärka likformigheten. Det gör man bland annat genom nationella forum med ansvariga chefer.

NEJ, det är inte fel att minska bidraget på grund av skoltid

ISF kritiserade även att Försäkringskassan ser skoltid är ett ”samhällsstöd” som ska minska rätten till omvårdnadsbidrag.

Försäkringskassans svar är, kort och gott, att man tänker fortsätta att se skoltid som samhällsstöd. Vilket alltså kan resultera i minskad rätt till omvårdnadsbidrag.

NEJ, vi har rätt och ISF har fel om barn med hörselnedsättning

ISF uttryckte allvarlig kritik mot Försäkringskassan för att man bryter mot kammarrättspraxis när det gäller barn med grav hörselnedsättning. Men också här slår Försäkringskassan tillbaka, utan minsta tvekan, och hävdar att ISF tolkar gällande rätt felaktigt.

Försäkringskassan drar sig inte heller för att klanka ned på ISF:s rapport genom att skriva att man ”noterar att ISF valt att föregripa Högsta förvaltningsdomstolens prövning av denna fråga”.

Varken ISF eller Försäkringskassan vill kommentera

På HejaOlikas förfrågan om kommentar säger ISF:s utredare Maria Gustavson att Försäkringskassans svar riktar sig till regeringen, och att ISF inte ser någon anledning att kommentera.

Även Försäkringskassan har, via presstjänsten, avböjt att kommentera denna artikel.

Januari 2022: ”Provocerande att Shekarabi inte infriar löften kring omvårdnadsbidraget”

– Jag blir frustrerad över att socialförsäkringsministern inte ger några klara besked kring vad regeringen tänker göra för att lösa den svåra situation som många familjer befinner sig i.

Det säger Pia Steensland (KD) i en kommentar till Ardalan Shekarabi senaste uttalanden om krisen för omvårdnadsbidraget.

Ett svar, men inga åtgärder

Tidigare i veckan besvarade ministern en skriftlig fråga från Pia Steensland. Svaret var mycket allmänt, och utan konkreta åtgärder:

”De rekommendationer som ISF presenterar i sin granskning är ett viktigt underlag för att kunna vidta åtgärder. Regeringen tar ISF:s rekommendationer på stort allvar. För regeringen är det viktigt att dessa stöd för familjer som har särskilt behov av dem, fungerar väl och på det sätt som är avsett”, skrev Shekarabi i det skriftliga svaret.

Hoppades på kraftfulla åtgärder

Pia Steensland kommenterar svaret så här:

– Jag hade förväntat att han skulle agera kraftfullt för att infria sitt löfte – ingen som är berättigad till stöd skulle ju få en försämrad ersättning när omvårdnadsbidraget infördes.

– Rapporten från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, visar med all tydlighet att intentionen med reformen kring omvårdnadsbidraget är långt ifrån uppfylld.

– Det måste kännas provocerande för de drabbade familjerna när socialförsäkringsministern skriver att regeringen ”inte utesluter att vidta åtgärder om reformens intention inte uppfylls”.

Rättsosäkert kring föräldraansvaret

Pia Steensland säger vidare att regeringen inte kan blunda för att det finns en rättsosäkerhet kring bedömning av föräldraansvaret, och inte heller att Försäkringskassan inte följer kammarrättspraxis när det gäller barn med grav hörselnedsättning.

Hon pekar också på att Försäkringskassan har gått från nationell kvalitetssäkring till områdesvis kvalitetssäkring.

– Det finns därmed en uppenbar risk för att var i landet du bor avgör vilken nivå du får på omvårdnadsbidraget. Eller om du får någon ersättning överhuvudtaget. Det är orimligt.

Steensland: Vill regeringen sänka nivåerna?

Pia Steensland ser det som oroväckande att Ardalan Shekarabi ”antyder att det kanske var så att det var de [högre] nivåerna på beslut om vårdbidraget som inte var korrekta”.

– Kan det vara så att regeringen anser att det är nivån på omvårdnadsbidraget som är den korrekta? Jag hoppas att jag har fel, för det skulle vara ett dråpslag för många familjer.

– Ursprunget till vårdbidraget var att ge föräldrar möjlighet att gå ner i arbetstid för att ge omvårdnad och tillsyn till ett barn med funktionsnedsättning. Barn med funktionsnedsättning skulle kunna leva hemma tillsammans med sin familj, istället för att vårdas på institution. Ett mycket angeläget ändamål. Ofta löpte besluten under flera år, in i tonåren, med en enklare omprövning vartannat år.

Måste ha tillbaka tryggheten

– Vårdbidragets långsiktiga utformning gav familjer ett andrum, en ekonomisk trygghet och en möjlighet att planera för att få vardagen att gå ihop. Det är hit vi måste tillbaka. Jag kommer fortsätta göra mitt yttersta med att driva på regeringen för att det ska bli verklighet, säger Pia Steensland.

December 2021: Två nyheter stärker rätten till omvårdnadsbidrag

Försäkringskassan har lyssnat på kritiken mot handläggningen av omvårdnadsbidraget. Under 2021 kompletterade myndigheten den interna vägledningen på olika sätt som kan stärka funkisföräldrars rätt till omvårdnadsbidrag.

Den slutsatsen drar vi av vår intervju med Maria Gustavson, som har lett Inspektionen för socialförsäkringens, ISF, granskning av omvårdnadsbidraget.

Det återstår dock att se om förändringarna även i praktiken innebär att fler och större omvårdnadsbidrag kommer att beviljas.

Två nyheter i Försäkringskassans interna vägledning

Det är främst två förändringar som gjorts i vägledningen.

1. Normalt föräldraansvar förtydligas

Begreppet ”normalt föräldraansvar” har begränsats något genom att Försäkringskassans vägledning (som kan laddas ned här) nu beskriver att barn som fyllt 12 år normalt sett kan vara ensam hemma, under den tid som föräldrarna arbetar. Och eftersom omvårdnadsbidraget är en ersättning för det som funkisföräldrar måste sköta utöver vad föräldrar normalt sett måste hantera kan denna avgränsning ha betydelse.

2. Krav på helhetsbedömning

Det slås också fast att handläggare ska göra helhetsbedömningar av barnens behov. De ska inte (som ibland skett) kräva att alla exempel på behov ska vara uppfyllda för bidrag på en viss nivå. Bakgrunden är att propositionen för omvårdnadsbidrag räknade upp exempel på behov som kan ge rätt till bidrag, dessa exempel har ibland felaktigt använts som checklista som handläggare har ansett ska uppfyllas i sin helhet.

Föräldrar måste vara pålästa

Oavsett detta har det blivit viktigt att vara påläst om reglerna för omvårdnadsbidraget. Försäkringskassan har inte alltid gjort en korrekt bedömning, vilket funktionsrättsorganisationer har påpekat. Många har blivit utan, eller fått lägre ersättning än väntat, eller haft rätt till.

HejaOlika har därför djupdykt i Försäkringskassans regler och ISF:s granskning. I denna artikel, samt i vår guide, beskriver vi några saker som du som funkisförälder bör ha koll på när du söker, begär omprövning eller överklagar.

LÄS ÄVEN: Så överklagar du avslag på omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning

Vilken bidragsnivå har man rätt till?

En fördel med omläggningen från vårdbidrag till omvårdnadsbidrag är att det har blivit tydligare vad som krävs för att beviljas bidraget, och vad som krävs för olika bidragsnivåer.

I gamla vårdbidraget kunde man ta med merkostnader, men det var otydligt hur sammanvägningen av bidraget och merkostnaderna gjordes. Merkostnader är nu en helt separat ersättning (se vår guide om merkostnadsersättning).

Exempel på behov och bidragsnivåer

Rätten till omvårdnadsbidraget har även förtydligats genom ett 20-tal behovsexempel som beskrivs i propositionen, och som även ingår i Försäkringskassans interna vägledning.

Baksidan av exempellistan är att Försäkringskassan ibland felaktigt har krävt att alla behovsexempel skulle vara uppfyllda för en viss nivå. Exemplen har då setts som en checklista för att bevilja en viss nivå – istället för att göra den helhetsbedömning som varit det korrekta sättet att bedöma.

Maria Gustavson, projektledare på ISF, Inspektionen för socialförsäkringen
Maria Gustavson, projektledare på ISF, Inspektionen för socialförsäkringen.

I rapporten i februari 2021 påpekade ISF att en helhetsbedömning i vissa ärenden skulle ha kunnat resulterat i högre bidrag, och påminde om att det ska räcka med att några av behovsexemplen är uppfyllda för en viss nivå.

– Vi såg att exemplen i en del ärenden, men inte alla, använts som en checklista. I våra intervjuer med Försäkringskassans medarbetare har vi också ställt frågor om detta. I juni 2021 gjorde Försäkringskassan förändringar i sin vägledning, och skriver nu tydligare att det är en helhetsbedömning som ska göras. Försäkringskassan är nu medveten om problemet och jobbar för att komma bort från det, säger Maria Gustavson.

I denna guide sammanfattas vad Försäkringskassans vägledning säger om exemplen.

”Normalt” föräldraansvar avgör vad du kan få ersättning för

Omvårdnadsbidraget handlar i grund och botten om dels hur mycket av barnets behov som ingår i det normala föräldraansvaret, dels hur mycket som går utöver detta och ska ersättas eller kompenseras med bidraget.

I det nya systemet verkar det som att ”normalt föräldraansvar” har ökat i betydelse, jämfört med det tidigare vårdbidraget. Många anser att Försäkringskassan alltför ofta avslår eller sänker ersättning genom att lägga orimligt stort ansvar på föräldrarna.

Inom Försäkringskassan finns, å andra sida, uppfattningen att många beslut i det tidigare vårdbidraget varit för generösa. (Det framgår av ISF:s granskning.)

Barn som borstar tänderna. Foto: Envato
Hur långt upp i barnets ålder ingår det i normalt föräldraansvar att hjälpa barnet att borsta tänderna? Det är en av de frågor som kan påverka rätten till omvårdnadsbidrag. Foto: Envato

ISF har kritiserat Försäkringskassan för att ibland ha använt föräldraansvaret på ett både otydligt och varierande sätt. Tanken är att vad som ingår i föräldraansvaret ska minska i takt med att barnet blir äldre och normalt sett mer självständigt. ISF beskriver i delrapporten från februari 2021 att det i en del ärenden framstår som att föräldraansvaret och jämförelserna används för att motivera bedömningen på en lägre ersättningsnivå.

”Vi ifrågasätter om det är rimligt att diskutera normalvariation i hur mycket föräldrar behöver finnas till hands för tonåringar vid konflikter, när läkarutlåtandet för barnet beskriver en allvarlig, utåtagerande beteendestörning på grund av barnets funktionsnedsättning.”

Jämför nu med regler för tillfällig föräldrapenning

Sedan dess har Försäkringskassan beskrivit ”normalt föräldraansvar” mer utförligt som måttstock. Myndighetens interna vägledning lyfter numera fram socialförsäkringsbalkens regler om tillfällig föräldrapenning. Dessa innebär att barn som fyllt 12 år normalt har ett begränsat behov av tillsyn och omsorg från föräldrarna, och därför kan vara ensam hemma medan föräldrarna arbetar. (Försäkringskassans vägledning tillägger dock att ”trots det har föräldern i många andra situationer fortfarande ett ansvar för barnets personliga förhållanden och att se till att barnets behov blir tillgodosedda.”)

Vill ha nationella riktlinjer

ISF har rekommenderat regeringen att ta fram nationella riktlinjer för hur normalt föräldraansvar ska bedömas.

– Det finns en jättestor normalvariation mellan olika barn och olika föräldrar. Vi efterlyser mer stöd och riktlinjer för att göra mer enhetliga bedömningar, säger Maria Gustavson.

Hon menar att det inom assistansersättningen finns mer stöd om vad som ingår i det normala föräldraansvaret för barn i olika åldrar i form av riktlinjer och rättsliga ställningstaganden hos Försäkringskassan.

– Av dem framgår till exempel att hjälp med personlig hygien, som tandborstning och toalettbesök, från 9 års ålder inte ingår i normalt föräldraansvar. För omvårdnadsbidraget finns inga sådana gränsdragningar. Samtidigt är handläggarna inte ensamma, utan de konsulterar specialister, diskuterar med beslutsfattare och kikar ibland på hur man gör inom assistansen, säger Maria Gustavson.

Hur vill ISF då att nationella riktlinjer ska se ut?
– Det har vi ingen åsikt om. Vi förstår att det är svårt att ta fram och att det inte är enkla avvägningar. Man kan inte reglera varenda situation , men vi ser ändå att det behöver göras något, säger Maria Gustavson.

December 2021: ”Familjer som drabbats av försämrat omvårdnadsbidrag måste kompenseras”

Pia Steensland (KD) säger att socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi måste ”stå vid sitt ord och se till att kompensera” de familjer som drabbats av den kaotiska övergången vårdbidrag till omvårdnadsbidrag.

Hon kräver en snabb ändring av föräldraansvaret, och att även syskonens behov respekteras.

– Det är orimligt att familjer som i grunden har en utsatt ekonomisk situation nu har fått ett försämrat stöd, säger Pia Steensland till HejaOlika.

Omvårdnadsbidraget infördes januari 2019

Det var i januari 2019 som vårdbidraget för barn med funktionsnedsättning ersattes av dels ett nytt omvårdnadsbidrag, dels en ny merkostnadsersättning för både barn och vuxna.

Tidigare denna vecka (14 december 2021) kom ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, med en ny, mycket kritisk rapport om övergången.

Tidiga signaler om att övergången inte fungerade

– Men det är dessvärre mycket som har gått fel i övergången från vårdbidraget till omvårdnadsbidrag. Handläggningstiderna har varit alldeles för långa. Föräldrar som har gått ner i arbetstid för att ta hand om sina barn med funktionsnedsättningar drabbades därmed av långa glapp i utbetalningar.

– Tidigt kom det också signaler om att det fanns familjer som hade fått lägre ersättning eller helt förlorat ersättning inom omvårdnadsbidraget jämfört med när de hade vårdbidraget.

”Regeringen måste omgående följa ISF:s rekommendationer”

– Regeringen har nu svart på vitt att så är fallet. Då måste de omgående följa ISF:s rekommendationer och se till att det blir nationella riktlinjer kring föräldraansvaret. Föräldraansvaret måste vara detsamma för alla insatser och ersättningsformer som är till för att stödja dessa familjer. Allt annat är orimligt och rättsosäkert.

– Ansvarig minister har trots allt lovat att lagens intentioner ska gälla – ingen som är berättigad till stöd skulle få en försämrad ersättning när omvårdnadsbidraget infördes. Jag hoppas att han kommer att stå vid sitt ord och se till att kompensera de drabbade familjerna.

Syskons behov måste också respekteras i föräldraansvaret

– Vi får heller inte glömma syskonen till personer med funktionsnedsättning. De får alltför ofta inte den uppmärksamhet de behöver och förtjänar. Föräldrarnas tid och ork räcker helt enkelt inte till. Något som i sin tur kan bidra till psykisk ohälsa för både barn och förälder. Det är därför viktigt att föräldraansvaret för syskon utan funktionsnedsättning också beaktas och respekteras vid bedömning av familjens behov av olika LSS-insatser. Vi kristdemokrater menar därför att nationella riktlinjer kring föräldraansvar också bör beröra syskons behov.

Vilka åtgärder vill regeringen vidta?

I en skriftlig fråga till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi kräver hon svar på vilka åtgärder regeringen vill vidta efter kritiken från ISF, Inspektionen för socialförsäkringen.

Pia Steensland betonar särskilt regeringen måste förbättra rättssäkerheten vid bedömning av föräldraansvaret för de som söker omvårdnadsbidrag.

ISF-rapporten ”Från vårdbidrag till omvårdnadsbidrag” släpptes den 14 december och bekräftar många av de klagomål som föräldrar och organisationer slagit larm om efter regeländringen för snart två år sedan.

Pia Steensland och Ardalan Shekarabi (collage)
Pia Steensland kräver svar av Ardalan Shekarabi om vad regeringen tänker göra för att rädda omvårdnadsbidraget.

Sänkt bidrag för 54 procent

Rapporten visar att 54 procent av föräldrarna som hade vårdbidrag och som sedan har ansökt om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning för ett och samma barn fått lägre ersättningsnivå eller avslag på sin ansökan.
33 procent har fått lägre nivå och 21 procent har fått avslag.
I enbart hälften av dessa fall går det att förklara varför ersättningen blivit sämre.

ISF kritiserar även att det är oklart vad som ska ingå i normalt föräldraansvar, och efterlyser nationella riktlinjer för detta. ISF vill även se en samsyn kring föräldraansvaret för olika ersättningar som hör ihop med barns funktionsnedsättningar.

KD vill ha minskat föräldraansvar för alla stöd

– Inspektionens rekommendation ligger i linje med Kristdemokraternas hållning kring föräldraansvaret för barn med funktionsnedsättning, skriver Pia Steensland.

– I samband med utredningen ”Stärkt assistans” föreslog vi ett tilläggsdirektiv till utredningen. Vi ville att en avsmalning av föräldraansvaret skulle breddas från personlig assistans för att omfatta samtliga insatser och ersättningsformer inom socialförsäkringssystemet som är till för att stödja dessa familjer. Dessvärre var socialministern och regeringen inte intresserad av att agera.

Mer om avsmalnat föräldraansvar inom personlig assistans: Stärkt rätt till assistans för barn – vad innebär det?

Regeringen ville vänta på rapporten – nu är den klar

Redan i mars 2021 fick socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi en skriftlig fråga från Pia Steensland. Hon efterlyste då åtgärder från regeringen ”för att de olika delarna av socialförsäkringarna och regleringen av föräldraansvaret i föräldrabalken ska samspela bättre när det gäller skyddet för barn med funktionsnedsättning”.

– Istället för att ange några konkreta åtgärder, hänvisade ministern till att han såg fram emot slutredovisningen av ISF:s uppdrag att följa upp omvårdnadsbidrags- och merkostnadsersättningsreformen. Nu är ISF:s rapport här och kritiken är skarp, skriver Pia Steensland i den skriftliga frågan till Ardalan Shekarabi.

GUIDER PÅ HEJAOLIKA:
Ansöka om omvårdnadsbidrag
Ansöka om merkostnadsersättning för barn och vuxna
Överklaga beslut om omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning

December 2021: Omvårdnadsbidraget har försämrat stödet – regeringen uppmanas agera

Omvårdnadsbidraget för barn med funktionsnedsättning får underkänt på en rad punkter i den granskning som ISF nu slutfört. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi säger till HejaOlika att han ”tar det här på största allvar”.

Flera funktionsrättsorganisationer kräver att regeringen agerar omedelbart. Autism- och Aspergerförbundet uppmanar regeringen att ”omgående se till att de tusentals familjer som berörs får det ekonomiska stöd de behöver”.

Tvärtemot riksdagens intentioner

ISF-rapporten visar att omvårdnadsbidraget inte ger funkisfamiljer lika bra stöd som med det tidigare vårdbidraget. Detta är tvärtemot riksdagens intentioner förändringen.

ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, har tidigare släppt en alarmerande delrapport om utvecklingen sedan vårdbidraget i januari 2019 ersattes av omvårdnadsbidrag.

Efterlyser nationella riktlinjer för föräldraansvar

Ett huvudproblem är att det fortfarande är oklart vad som ska ingå i normalt föräldraansvar vid barns olika åldrar.

Detta gör Försäkringskassans bedömningar rättsosäkra, och barn med liknande behov kan bedömas olika.

ISF efterlyser nationella riktlinjer om vad som ska anses ingå i föräldraansvaret vid barns olika åldrar.

LÄS ÄVEN: Två nyheter som stärker rätten till omvårdnadsbidrag

Ersättningsnivåerna har rasat

Försäkringskassans bedömningar av normalt föräldraansvar bidrar också till att ersättningsnivåerna har rasat.

Med det tidigare vårdbidrag fick en mycket större andel föräldrar helt vårdnadsbidrag än med de nya reglerna och Försäkringskassans tuffa bedömningar. En allt större andel av föräldrarna har nu fått den lägsta nivån, en fjärdedels bidrag.

Ersättningsnivåer för vårdbidrag respektive omvårdnadsbidrag år 2015 till och med 2019. Uppgifter från ISF-rapport december 2021.
Så har ersättningsnivåerna för vårdbidrag respektive omvårdnadsbidrag utvecklats från 2015 till och med 2019. Uppgifter i procent, från ISF-rapporten i december 2021.

LÄS MER: Så mycket kan man få i omvårdnadsbidrag

Kritik mot bedömning av skoltid

På flera andra områden har ISF en annan syn på omvårdnadsbidraget än Försäkringskassan, som är den myndighet som styr över omvårdnadsbidraget.

Bland annat kritiserar ISF att Försäkringskassan anser att skoltid utgör ett samhällsstöd, och därför minskar rätten till omvårdnadsbidrag.

ISF skriver vidare att det är oklart hur bedömningen av ärenden där barn som inte går i skolan (hemmasittare) eller går reducerad tid i skolan ska göras.

Bryter mot rättspraxis

ISF påpekar också att Försäkringskassan bryter mot kammarrättspraxis när det gäller barn med grav hörselnedsättning.

ISF kritiserar vidare att det inte tydligt framgår ”vilket beviskrav som Försäkringskassan anser gäller för omvårdnadsbidraget”.

Svart på vitt om försämringar

– Nu har regeringen svart på vitt att den reform som genomfördes 2019 medfört allvarligt försämringar för familjer som har barn med funktionsnedsättning. För oss var det här ingen nyhet, våra medlemsorganisationer har påtalat det här ända sedan förändringen. Nu måste regeringen agera kraftfullt. Vi är inte heller förvånade över att det har kunnat bli så här, eftersom vi vet att problemen med rättssäkerhet också finns inom Försäkringskassans andra ersättningsformer, kommenterar Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige.

Elisabeth Wallenius. Foto: Linnea Bengtsson
Elisabeth Wallenius. Foto: Linnea Bengtsson.

”Regeringen måste agera omgående”

Autism- och Aspergerförbundet uppmanar idag regeringen att ”omgående se till att de tusentals familjer som berörs får det ekonomiska stöd de behöver”.

– Vår färska enkät till medlemmar som uppbär omvårdnadsbidrag bekräftar ISF:s nedslående bild. Hela 57 procent har fått en sänkning av bidraget. 65 procent upplever att de förändrade kraven har gjort det svårare att behålla samma nivå som tidigare, säger Maria Sivall, förbundsjurist på Autism- och Aspergerförbundet.

Tre av tio överklagade

962 personer deltog i Autism- och Aspergerförbundets enkät, som genomfördes i november 2021.

Några resultat:

  • Nästan två av tre föräldrar upplever att det blivit svårare att få bidrag på samma nivå som tidigare.
  • 28,5 procent av de som fått en sänkning har överklagat beslutet, eller kommer att överklaga.
  • 17,5 procent av de som överklagat fick rätt eller delvis rätt i högre instans.

Diabetesförbundet: föräldraansvaret är avgörande

Svenska Diabetesförbundet välkomnar ISF:s rapport, och särskilt förslaget om riktlinjer för vad ett normalt föräldraansvar innebär. Förbundet påpekar att bidraget grundar sig på det som går utöver ett normalt föräldraansvar och därför är detta avgörande för bedömning av förmånen.

– Vi vet att det har funnits misstankar om att beslut om bidrag kan variera delvis godtyckligt, vilket vi vet drabbar föräldrar till barn med diabetes. Detta gäller både den gamla förmånen vårdbidrag och det nya omvårdnadsbidraget. Vi välkomnar därför ISF:s förslag om att ett det behövs nationella riktlinjer för vad normalt föräldraansvar innebär, för att rättsosäkerheten ska minska, säger Emma Skepp, sakkunnig barn- och föräldrafrågor på Diabetesförbundet.

Ardalan Shekarabi ”tar det här på största allvar”

HejaOlika har försökt få en intervju med socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, och har till slut fått denna korta kommentar via mejl:

”Regeringen tar det här på största allvar. Syftet med reformen har aldrig varit att människor i den berörda målgruppen ska få det sämre än innan reformen.”

”Regeringen har en löpande dialog med Försäkringskassan om dessa viktiga frågor och det är avgörande för regeringen att följa upp hur reformens utfall svarar mot lagstiftarens intention. Uppdraget till Inspektionen för socialförsäkringen är en del i just detta. De rekommendationer som presenterats tas på stort allvar och är ett viktigt underlag för att kunna vidta de åtgärder som krävs.”

Det återstår att se vilka åtgärder som ministern kommer att vidta.

Ardalan Shekarabi
Ardalan Shekarabi säger att han tar ISF:s rekommendationer på stort allvar. (Collage)

Mer om omvårdnadsbidrag på HejaOlika

HejaOlikas guide till att ansöka omvårdnadsbidrag för barn med funktionsnedsättning

Så överklagar du avslag på omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning

Maj 2021: Shekarabis nya krav kan förvärra krisen för omvårdnadsbidraget

Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning förföljs av dåliga nyheter.
Knappt har socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi krävt nya åtgärder för att påskynda Försäkringskassans handläggning av ansökningar, förrän fackförbundet ST slår bakut.

Resultatet kan bli att handläggningarna går ännu långsammare, trots att regeringen pumpar in 300 miljoner för att påskynda Försäkringskassans arbete.

LÄS ÄVEN: 2021 års guide om omvårdnadsbidrag för barn med funktionsnedsättning

”Det förstör väldigt mycket för oss”

I en intervju med fackförbundets egen tidning Publikt kritiserar ST:s avdelning på Försäkringskassan ministerns nya krav på återredovisning.

”Jag blev bestört när jag såg det. Det här är långt från alla diskussioner om tillitsstyrning och förstör väldigt mycket för oss. Det kommer att krävas stora resurser internt för att kunna leverera den här statistiken”, säger Thomas Åding på ST inom Försäkringskassan till Publikt.

Vad innebär återrapporteringskravet?

I slutet av april fick Försäkringskassan ett uppdaterat regleringsbrev från socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. Nu med ett helt nytt återrapporteringskrav. Regeringen kräver att Försäkringskassan varje månad redovisar antalet inkommande och beslutade ärenden, handläggningstider, ärendebalanser och produktivitet per årsarbetare.

”Facket rasar mot nya kontroller” skrev Publikt den 12 maj. I artikeln varnar ST:s vice avdelningsordförande på Försäkringskassan Thomas Åding att återrapporteringskravet kan leda till att handläggningen går långsammare.

Vad är bakgrunden till krisen för omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning?

Bakgrunden till hela historien är att handläggningen av omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning mer eller mindre havererat sedan nya regler infördes 1 januari 2019. De nya ersättningarna ersatte då vårdbidraget.

Drygt två år efter införandet drabbas tusentals funkisfamiljer fortfarande av den långsamma handläggningen.

Problemen fick socialförsäkringsministern att i april öka trycket på Försäkringskassan. Ardalan Shekarabi vill kunna följa handläggningstidens utveckling löpande för de hårt kritiserade ersättningarna som är så viktiga för 10 000-tals funkisfamiljer.

Varför reagerar Försäkringskassans fack så negativt?

Reaktionen från Försäkringskassan är alltså mycket negativ. Till Publikt säger Thomas Åding att facket kommer att lyfta kritiken mot regeringens nya återrapporteringskrav ”i en dialog med departementet senare i maj”.

Thomas Åding säger att han inte kan se vilken nytta regeringen kan ha av rapporteringen.

”Vad ska regeringen använda det här till? Just nu håller vi ju att nyanställa, vilket kan leda till att man per årsarbetskraft producerar färre ärenden jämfört med förra året under en period. Det här är väldigt olyckligt och jag är rädd att det kommer öka pressen på personalen som arbetar med ärendeslagen till hälsofarliga nivåer”, säger han till Publikt.

Februari 2021: Här är nya planen för att rädda omvårdnadsbidraget

Andreas Larsson, Försäkringskassan (collage)
Andreas Larsson, Försäkringskassan (collage)

Nästan 36 000 ansökningar om omvårdnadsbidrag och 19 000 om merkostnadsersättning väntar på beslut hos Försäkringskassan. Siffrorna är från januari 2021, och det dröjer ytterligare nästan tre år innan Försäkringskassan kommer ikapp, trots att man får 300 miljoner kronor för att lösa problemen.

– Detta är finansiering som vi hade behövt redan 2019 när lagändringen trädde i kraft. Det fick vi inte, och nu med de balanser som därför har byggt upp så tar det så här lång tid att komma ned till 90 dagars handläggningstid, säger Andreas Larsson, chef för Försäkringskassans avdelning för funktionsnedsättning.

Nya regler sedan januari 2019

Det var i januari 2019 som nya regler började gälla. Vårdbidraget byttes ut mot nya omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.

Reformen har haft stora problem, redan från starten. Bland annat på grund av kort förberedelsetid inför lagändringen samt att Försäkringskassan fick otillräcklig finansiering.

I januari 2021 var handläggningstiden för omvårdnadsbidrag i genomsnitt 267 dagar och för merkostnadsersättningen 307 dagar.

Nu i februari 2021 har Försäkringskassan lämnat en handlingsplan, för att lösa problemen, till regeringen. Målet är att ärendebalansen ska vara återställd den 31 december 2023, och att handläggningstiden därefter ska vara högst 90 dagar.

Är det rimligt att det tar så lång tid att få ordning på bidragen?

– Det är den tid det tar utifrån de förutsättningar vi har ifråga om medarbetare och finansiering. Redan innan reformen infördes påpekade vi i remissbehandlingen att vi hade otillräcklig finansiering. Sedan har vi diskuterat frågan med regeringen under de två år den nya lagstiftningen har funnits. Nu får vi sammanlagt 300 miljoner kronor extra under tre år.

Vad gör Försäkringskassan nu?

– Den extra finansieringen gör att vi kan anställa 260 nya medarbetare, och just nu rekryterar vi. Men det tar tid, de som anställer ska utbildas och handledas, och det tar minst sex månader innan en ny medarbetare är upp i produktion. Det är komplicerade ärenden de ska arbeta med.

Tre år är en väldigt lång tid för att rätta till problemen, kan det inte gå fortare?

– Ingen är nöjd med situationen, varken vi på Försäkringskassan eller de som ansöker om ersättningarna. Vi gör allt vi kan med de resurser vi har. Alla blir glada om det skulle gå snabbare.

Behöver Försäkringskassan ännu mer pengar?

– Reformen är fortfarande inte fullt finansierad, så över tid behöver vi mer pengar. Men samtidigt finns en gräns för hur många nya medarbetare vi kan rekrytera. Att utbilda och handleda tar mycket tid och kraft – det är andra kollegor som måste handleda, på tid som de annars kunde handlägga ansökningar.

Hur påverkas de familjer som väntar på beslut?

– Vi har mycket stor respekt för svårigheterna för familjerna som har ansökt och får långa handläggningstider. Ingen är nöjd med detta, men jag garanterar att vi gör allt vi kan. Det är väldigt mycket övertid, och våra medarbetare är väldigt lojala.

– Vi har förlängt vårdbidraget för de som väntar på att få ansökan om omvårdnadsbidrag prövat, så det ska inte vara några glapp mellan ersättningsformerna.

– Nu kommer vi att prioritera upp ansökningarna från de som tidigare haft vårdbidrag, så att de snabbare kan få omvårdnadsbidrag, istället för förlängt vårdbidrag.

Varför vill Försäkringskassan minska ”ogrundade” ansökningar?

I handlingsplanen skriver Försäkringskassan att man ska försöka minska ”ogrundade ansökningar”. Vad innebär det?

– Det kommer in många ansökningar om merkostnadsersättning som ligger långt från kraven för att beviljas. 94 procent av de merkostnadsansökningar som görs för barn får avslag, så det är uppenbart att vi måste bli bättre på att förklara vilka krav som behöver uppfyllas.

– För att beviljas måste kostnaderna vara drygt 11 000 kronor per år, men många ansöker om mycket lägre belopp. Den typen av utsiktslösa ansökningar är onödiga, och dem vill vi förhindra. De tar kapacitet och skapar onödiga förväntningar. Vi jobbar med att förbättra informationen om ersättningen och att förbättra den digitala ansökningstjänsten så att det blir enklare för den enskilde att ta ställning till om det är någon mening att ansöka.

Har Försäkringskassan stramat åt bidragen?

Kritiker hävdar att Försäkringskassan har stramat åt bidragen, både genom att öka avslagen och att sänka nivåerna. Vad är din kommentar?

– Vår bedömning är att avslagsandelen och nivåerna för omvårdnadsbidraget är i linje med tidigare vårdbidrag. Men det är svårt att jämföra de nya och de gamla reglerna, eftersom det är helt olika system. Avslagsprocenten för merkostnadsersättningen när det gäller barn, som tidigare var en del av vårdbidraget, sticker dock ut.

Vilka åtgärder vidtar Försäkringskassan efter kritiken från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF?

– Det vi har fått hittills från ISF är resultatet av en förstudie som man inte kan dra så stora slutsatser från. Den bygger på ett väldigt litet urval ärenden, endast cirka 30 stycken. Men det är klart att vi tittar på rapporten för att bedöma om det är något vi behöver förändra nu, eller om vi ska avvakta de rapporter som kommer från ISF senare i år.

– Det är lagtexten som ska avgöra vem som får ersättningarna, men lagen har alltför vaga beskrivningar. Redan i remissbehandlingen efterlyste vi förtydliganden, men fick inte gehör för det. Därför är det bra att ISF gör granskningen, och sedan får vi titta på om lagen behöver justeras.

Ska Försäkringskassan ändra handläggningen?

– Ja, det får man hålla öppet för, när ISF granskar. Hos förvaltningsrätterna ser vi dock inte att våra beslut för omvårdnadsbidraget ändras i någon större omfattning än för det tidigare vårdbidraget. Det är samma nivå, inget som sticker ut på ett negativt sätt.

Använder Försäkringskassan en checklista felaktigt?

ISF kritiserar bland annat att Försäkringskassan har använt exempel som en ”checklista” med krav på att alla exempel uppfylls (denna kritik beskrivs i vår artikel om ISF:s rapport).

– Att använda exemplen som en checklista är ingen arbetsmetod vi använder, utan vi bedömer detta individuellt, för varje enskilt fall. Men vi tittar just nu på de observationer ISF har gjort. Samtidigt; ISF har ett väldigt skralt urval, och dessutom har man inte tagit med ärenden där högre ersättning beviljats, bara ärenden med de som fått sänkt.

ISF kritiserar även att rättspraxis inte alltid följs.
– Frågan om ersättningen till barn med hörselnedsättning är en observation vi definitivt ska titta närmare på. Självklart ska vi följa domstolspraxis, men här bygger rapporten på ett enda ärende.

Används skoltid och föräldraansvar felaktigt?

Försäkringskassan får även kritik för hur skoltid kan ha påverkat bedömningarna.

– Vi har fått kritik för att det har varit otydligt dokumenterat hur skoltiden har påverkat, och det ska vi bli bättre på. Vi ska försöka bli mer tydliga och begripliga i besluten. Men detta har inte använts i handläggningen för att motivera en högre eller lägre nivå.

ISF pekar även på att ”normalt föräldraansvar kan användas felaktigt av Försäkringskassan för att motivera lägre ersättning.

– Vi håller med om att reglerna behöver förtydligas kring vad som ingår i föräldraansvaret. Vi skrev detta i remissen inför lagändringen, och ISF är nu inne på samma linje.

Är felen bara enskilda fall, eller ett mönster?

Du menar att det som Försäkringskassan kritiseras för bygger på enskilda exempel – och inget mönster som visar generella felaktigheter i handläggningen?
– Ja, man kan inte utesluta att det bara handlar om enstaka fall. Vi ser fram emot att ISF fördjupar sina rapporter, så att vi får se om det finns några mönster, och problem, som vi behöver ta tag i. Det blir spännande att se vad som händer när ISF tittar på ett bredare urval.

Tycker du att lagen behöver ändras?

– Jag tror det. Det är drygt två år sedan den trädde i kraft och delar av den behöver nog justeras. Den behöver förenklas, tydliggöras och konkretiseras för att utredningarna ska bli mindre komplicerade för oss, och enklare för den enskilde att ta ställning till om man ska ansöka. Med sådana förenklingar blir våra utredningar snabbare. Samtidigt är vi öppna för ISF:s kommande slutsatser och rekommendationer för vår verksamhet.

Februari 2021: Bengt Eliasson vill ge föräldrar kompensation för felaktiga avslag

Bengt Eliasson. Foto: Linnea Bengtsson
Bengt Eliasson. Foto: Linnea Bengtsson

Kaoset kring omvårdnadsbidraget till funkisföräldrar blir en riksdagsfråga än en gång.
– Regeringen måste agera ännu mer kraftfullt för att lösa detta, säger Bengt Eliasson (L) som i dagarna lämnar in en interpellationsfråga till socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi.

Bengt Eliasson menar att situationen nu är så allvarlig att staten bör träda in med retroaktiv ersättning till föräldrar som felaktigt fått avslag eller för låg nivå på ersättningen.

Granskning visar stora brister

Han hänvisar till de brister som framkommit i Inspektionen för socialförsäkringens granskning.

Bengt Eliasson har kritiserat Försäkringskassans handläggning av flera av de stöd till personer med funktionsnedsättning som myndigheten ansvarar för. Mest uppmärksammad är kritiken mot tuffa behovsbedömningar för personlig assistans, men även handläggningen av det nya bilstödet är hårt ifrågasatt. Liksom omvårdnadsbidraget, där Inspektionen för socialförsäkringen i en rapport den 5 februari slog larm om stora brister.

Reformer som misslyckas

Varför blir det så ofta fel när stöden ”reformeras”?
– Det undrar jag också. Det har varit en enig riksdag bakom nya bilstöd och omvårdnadsbidrag, för att det skulle bli bättre stöd och enklare att ta del av. Och så har det gått helt åt pipsvängen hos myndigheten. Det är märkligt att detta sker upprepade gånger; alla har trott på förbättringar och så blir det problem och ibland kaos, säger Bengt Eliasson.

Omvårdnadsbidraget har havererat sedan Försäkringskassan inte har hunnit med handläggningen, och sedan myndigheten på eget bevåg infört strama regler.

Riksdagen har satt ned foten och regeringen har reagerat på detta med uttalanden och tillkännagivanden, så det är märkligt att det inte händer något.

Regeringen måste skärpa tonen

– Nästa steg måste bli att regeringen ger direktiv till Försäkringskassan att lösa problemen enligt lagstiftarens intentioner. Regeringen behöver skärpa tonen ytterligare mot Försäkringskassan.

Har regeringen inte redan gjort precis det?
– Uppenbarligen inte tillräckligt, eftersom människor som helt klart är berättigade till stöd och hjälp inte får det.

Ska föräldrar kompenseras?

Hur ser du på att kompensera personer som felaktigt gått miste om omvårdnadsbidrag?
– Jag tycker att man ska kunna få kompensation genom retroaktiv ersättning. Det finns ett antal fall där det uppenbarligen varit mycket tveksamma avslag. Intentionen var att det skulle vara en sömlös övergång från vårdbidrag till omvårdnadsbidrag, istället har det blivit ett dike där människor ramlar ned.

Februari 2021: Därför är det fel att sänka omvårdnadsbidraget

Försäkringskassan har felaktigt stramat åt nivåerna på omvårdnadsbidraget till föräldrar som har barn med funktionsnedsättningar.
Det framgår av den granskning som ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, presenterade idag.

Regeringens syfte med omvårdnadsbidraget (som ersatte vårdbidraget) var inte att minska ersättningarna till föräldrar, men så har det ändå blivit.

1. Varför blir ersättningen lägre?

Inspektionen för socialförsäkringen skriver att det kan vara svårare att komma upp i högre ersättningsnivå med omvårdnadsbidrag jämfört med vårdbidraget. Det beror på att vissa handläggare felaktigt kräver att alla behovsexempel ska vara uppfyllda för en viss nivå. Handläggaren ska egentligen göra en helhetsbedömning, men ibland följer man istället en checklista och kräver att alla exempel på behov (som angavs i förarbetena till de nya reglerna) ska vara uppfyllda – vilket alltså är felaktigt.

ISF skriver bland annat att ”vissa ärenden där en helhetsbedömning skulle ha kunnat innebära att den försäkrade personen skulle ha fått en högre nivå med omvårdnadsbidrag än vad Försäkringskassan har beviljat i ärendet. Men i dessa ärenden har något av exemplen som beskrivs i förarbetena eller i Försäkringskassans vägledning inte uppfyllts, vilket har medfört att Försäkringskassan inte har beviljat den högre nivån av omvårdnadsbidrag. Ett sådant exempel är om barnet behöver tillsyn eller omvårdnad på natten eller inte.”

ISF påpekar att regeringen har angett att det ska räcka med några eller flera av behoven för att få en viss ersättning.

2. Var det syftet att ersättningen skulle sänkas?

Nej,  men så har det ändå blivit i praktiken. ISF påpekar att förarbeten till de nya reglerna tydligt angav att det inte skulle bli en åtstramning. Den praxis som gällt för vårdbidraget skulle även gälla omvårdnadsbidraget.

Förarbetena betonade också att exemplen på behov inte var uttömmande och att det är barnets sammantagna behov av omvårdnad och tillsyn som ska ligga till grund för bedömningen. När Försäkringskassan använder exemplen som en checklista som ska uppfyllas blir det alltså helt fel.

3. Får olika barn med liknande behov samma omvårdnadsbidrag?

Nej, enligt ISF gör Försäkringskassan varierande bedömningar, utan att det går att se varför. Detta är förstås också ett allvarligt problem med Försäkringskassans hantering av bidraget.

4. Följer Försäkringskassan rättspraxis?

Nej, enligt ISF bryter Försäkringskassan troligen mot rättspraxis när man håller nere ersättningen för barn med grav hörselnedsättning.

Försäkringskassan har överklagat flera kammarrättsdomar om vårdbidrag till gravt hörselnedsatta barn, men har inte fått prövningstillstånd och därför är kammarrättsdomarna vägledande. ”I praktiken innebar det att barn med grav hörselnedsättning alltid skulle beviljas helt vårdbidrag om det inte framkom någon omständighet som motiverade en lägre nivå”, skriver ISF.

Trots det hittar ISF exempel på att barn med grav hörselnedsättning kan få alltför låg ersättning, i strid med kammarrättsdomarna.

5. Är det korrekt att sänka omvårdnadsbidraget, om barnet vistas mycket i skolan?

Ibland motiverar Försäkringskassan en lägre ersättning med att barnet får omvårdnadsbehov tillgodosedda även i skolan. Men IFS kritiserar att Försäkringskassan inte tydligt visar hur detta påverkar bidragsnivån, och att kassan inte heller är konsekvent.

ISF ifrågasätter om det över huvud taget är rätt att sänka bidragsnivån av för att barnet vistas i skolan.

ISF skriver att ”det är problematiskt att en förälder kan få lägre ersättning på grund av att barnet går i skolan när behoven av omvårdnad och tillsyn är omfattande under den tid barnet inte är i skolan”.

Samtidigt påpekar ISF att föräldrar inte får högre ersättning om barnet inte vistas i skolan, trots att detta borde vara anledning till en höjning.

”Vi har inte kunnat utläsa att det faktum att barnet inte går i skolan har påverkat den beslutade ersättningsnivån i omvårdnadsbidraget. I dessa ärenden anser vi att en högre ersättningsnivå hade varit rimlig”, skriver ISF.

6. Är det rätt att använda ”normalt föräldraansvar” för att motivera lägre omvårdnadsbidrag?

Nej, trots att Försäkringskassan nu borde vara experter på begreppet ”normalt föräldraansvar” anser ISF att det är både otydligt och varierande hur Försäkringskassan bedömer det.

Tanken är ju att vad som ingår i föräldraansvaret ska minska i takt med att barnet blir äldre och mer självständigt. Men detta misslyckas Försäkringskassan ofta med att visa i sina beslut. Tvärtom används föräldraansvaret ibland felaktigt.

”I en del ärenden framstår det som att ansvaret och jämförelserna används för att motivera bedömningen på en lägre ersättningsnivå”, skriver ISF.

ISF kritiserar att Försäkringskassan ibland håller nere ersättningen, med hänvisning till ”stora normalvariationer i hur mycket föräldrar behöver finnas till hands för sina tonåringar, exempelvis vid konflikter”.

Om detta skriver ISF: ”Vi ifrågasätter om det är rimligt att diskutera normalvariation i hur mycket föräldrar behöver finnas till hands för tonåringar vid konflikter, när läkarutlåtandet för barnet beskriver en allvarlig, utåtagerande beteendestörning på grund av barnets funktionsnedsättning.”

Januari 2021: ”Ta fram en lösning senast 15 februari”

Senast i mitten av februari måste Försäkringskassan lösa en del av problemen med omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.
Framförallt handlar det om att de långa handläggningstiderna måste kapas.

Detta framgår av regeringens nya regleringsbrev till Försäkringskassan.

Regeringen skriver i brevet att ”Försäkringskassan ska redovisa en handlingsplan för hur myndigheten avser att komma tillrätta med de långa handläggningstiderna för omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning”.

Tusentals familjer drabbade

Bakgrunden är att tusentals familjer har drabbats av stora försämringar sedan det gamla vårdbidraget gjordes om till omvårdnadsbidrag respektive merkostnadsersättning.

Familjer som har barn med funktionsnedsättningar har inte bara tvingats acceptera extremt långa handläggningstider – de har ofta också fått betydligt sämre ersättning än tidigare.

”De flesta av våra medlemmar får en sänkning av bidraget. Från att i de allra flesta fall haft helt vårdbidrag får man istället lägre nivåer på omvårdnadsbidraget”, skrev Svenska Downföreningen i ett pressmeddelande förra sommaren.

Kräver bättre information

Informationen till enskilda måste också bli bättre, anser regeringen, som kräver en plan även för detta.

Senast den 15 februari ska Försäkringskassan presentera sin nya handlingsplan för socialdepartementet.

Tuffare tag mot välfärdsbrott

En annan nyhet i regleringsbrevet är ett ökat fokus på arbetet mot välfärdsbrott.

– Vi behöver samla krafterna för att bekämpa brott mot välfärden så att pengar går till den som är i behov av samhällets stöd, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

”Minska felaktiga utbetalningar”

Försäkringskassan får ett nytt mål i regleringsbrevet att bidra till det övergripande målet att minska felaktiga utbetalningar med tillhörande återrapporteringskrav.

November 2020: Regeringen snabbutreder bidragshaveriet som skapat kaos för funkisfamiljer

Förstoringsglas granskar Försäkringskassan

Nu har även regeringen tröttnat på strulet med nya omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättningen.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har fått i uppdrag att utvärdera övergången från vårdbidraget till de nya stöden.

– Avsikten med reformen var att skapa enklare och tydligare regler för stöden. Regeringen är angelägen om att få kunskap om hur reformen faller ut, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i ett pressmeddelande.

Utvärderingen ska delredovisas redan den 5 februari 2021.

November 2020: Kan han rädda omvårdnadsbidraget?

Ardalan Shekarabi
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi

Svenska Downföreningen hoppas att Ardalan Shekarabi ska rädda den misslyckade bidragsreformen.

Sedan vårdbidraget gjorts om till omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning har tusentals funkisfamiljer drabbats av förseningar och ofta sänkta ersättningar.

Svenska Downföreningen är en av de argaste kritikerna, och har gång på gång larmat om haveriet och hur de drabbat familjer som har barn med funktionsnedsättningar.

Sämre för varannan familj

Nyligen avslöjade SVT att cirka 55 procent av de som tidigare haft vårdbidrag får sänkt ersättning eller avslag.

Den 5 november hade Svenska Downföreningens ordförande Veronica Magnusson Hallberg och vice ordförande Anna Brandström ett möte med socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

Bevakar reformen

”Shekarabi intygade att någon neddragning inte var tanken med reformen och att han bevakar detta, samt att han redan haft möte med både Försäkringskassan och socialförsäkringsutskottet i riksdagen om det”, skriver föreningen i ett pressmeddelande.

– Det är glädjande att Ardalan Shekarabi så tydligt säger att reformen inte skulle innebära en neddragning, säger Veronica Magnusson.

Beredd ändra lagen

Ministern uttryckte också att ”om rättstillämpningen hamnar i strid med syftet med reformen” är han beredd att ändra lagen, enligt föreningen.

September 2020: 300 miljoner ska lösa krisen för omvårdnadsbidraget

Socialminister Lena Hallengren. Foto: Linnea Bengtsson.
Socialminister Lena Hallengren. Foto: Linnea Bengtsson.

Införandet av nya omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning för barn med funktionsnedsättningar har lett till handläggningskris på Försäkringskassan. Det har drabbat tusentals funkisfamiljer som inte fått ut sina ersättningar.

Nu föreslår regeringen att Försäkringskassan får 300 miljoner kronor extra för att snabba upp handläggningen av omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.

Enligt regeringens diplomatiskt formulerade pressmeddelande ska pengarna gå till att ”fortsätta det påbörjade arbetet med att öka kvaliteten och rättssäkerheten i handläggningen, samt komma tillrätta med de långa handläggningstiderna”.

Försäkringskassan får 120 miljoner extra år 2021, och därefter 100 miljoner år 2022 och 80 miljoner år 2023.

Minskade bidrag

Ett annat problem med omvårdnadsbidrag är att många familjer i och med de nya reglerna fått sänkta bidrag. Bland annat Autism- och Aspergerförbundet har rapporterat en generell neddragning av bidraget för barn med autism.

När omvårdnadsbidraget infördes i januari 2019 ersatte det vårdbidraget.

Den kaotiska omläggningen från vårdbidrag till omvårdnadsbidrag – en skandal, enligt många i funktionsrättsrörelsen – har lett till långa väntetider för funkisfamiljer, och tiotusentals familjer har blivit utan ersättning under väntetiden.

Nya regler – igen

För att minska oredan ändrades reglerna på nytt den 1 juli 2020. Ändringen innebär att den som har eller har haft vårdbidrag kan få detta förlängt, om man väntar på beslut om nya omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning.

Enligt Försäkringskassans webbplats behöver man inte själv ansöka om förlängningen:
”Har vårdbidraget upphört och du har ansökt om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning ser vi över om vi kan förlänga vårdbidraget, du behöver inte göra något. Samma sak gäller om vårdbidraget är på väg att upphöra. Förutsatt att du har ansökt om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning behöver du inte göra något”, skriver Försäkringskassan.

Alla kan inte få förlängt

Alla har dock inte rätt till förlängt vårdbidrag. För att få förlängt vårdbidrag krävs att man skulle ha rätt till vårdbidrag om de äldre reglerna fortfarande hade gällt.

Som längst till och med juni 2022 kan de gamla vårdbidragen förlängas, men detta avgörs från fall till fall.
”Vi utgår från förutsättningarna i varje enskilt ärende när vi fattar beslut om hur länge det ska förlängas, men ett vårdbidrag kan som längst förlängas till och med juni 2022. När vi fattar beslut om ditt omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning upphör förlängningen”, skriver Försäkringskassan.

Så prioriterar Försäkringskassan

Samtidigt betonar Försäkringskassan att ansökningar om nya omvårdnadsbidrag prioriteras före förlängningar.

”Vi försöker fortfarande fatta beslut om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning så fort som möjligt. Har vi börjat handlägga din ansökan kommer vi i första hand prioritera att fatta beslut om den i stället för att förlänga vårdbidraget.”

Maj 2020: Efter haveriet med nya regler – gamla vårdbidraget förlängs

Nu ändras reglerna för vårdbidrag och omvårdnadsbidrag så att inga familjer ska mista ersättningen på grund av långa handläggningstider.
Beslutet fattades av riksdagen på onsdagen och börjar gälla 1 juli.

De familjer som drabbats av glappet mellan det gamla vårdbidraget och nya omvårdnadsbidraget utlovas nu förlängt vårdbidrag.
Pia Steensland (KD) fick igenom ett sådant förtydligande genom kontakter med socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) och övriga partier.

Kommer ALLA som drabbats av glappet nu att få ersättning, även retroaktivt?

– Genom lagändringen har Försäkringskassan möjlighet att låta ett vårdbidrag löpa vidare under handläggningstiden vid ansökan om omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, säger Pia Steensland till HejaOlika.

– Det var oklart om propositionen skulle tolkas på så sätt att lagändring skulle gälla även för de familjer som redan nu befinner sig i ett glapp eller bara dem som ansökte om de nya bidragen efter den 1 juli när lagändringen har trätt i kraft.

Stor enighet om förtydligande

– Jag kontaktade därför socialförsäkringsministern för att få veta regeringens intentioner. Jag är glad att ministern då bekräftade att deras avsikt var att alla som drabbats av glappet skulle kunna få förlängt vårdbidrag retroaktivt om en ansökan om de nya ersättningsformerna är inlämnad.

– Socialförsäkringsministern uttryckte tacksamhet över att jag lyfte frågan och över att ett enigt socialförsäkringsutskott gav stöd för kristdemokraternas förslag att förtydliga regeringens intentioner i riksdagens beslut.

Lagen börjar gälla 1 juli, men hur länge kommer föräldrarna att få vänta på ersättning?

– Det är många familjer som har drabbats väldigt hårt av att stå utan pengar under de långa handläggningstiderna. Hur långa den nya handläggningstiden kommer vara kan jag inte ge svar på, men jag förutsätter att myndigheten gör vad de kan för att de drabbade familjerna ska kunna få tillbaka ersättningen så snabbt som möjligt.

Ingen ny ansökan behövs

På Försäkringskassan hemsida uppges nu att berörda föräldrar inte behöver göra något själva för att få det förlängda vårdbidraget.
Så här står det:

Riksdagen har fattat beslut om en lagändring som ger Försäkringskassan möjlighet att förlänga ett beslut om vårdbidrag. Förlängningen är tänkt att gälla under tiden en ansökan om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning utreds, men längst till och med 1 juli 2022. Lagen träder ikraft den 1 juli.

Du behöver inte göra en särskild ansökan om förlängt vårdbidrag, vi prövar det i varje enskilt fall om du gjort en ansökan om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning. Vi förbereder oss inför att lagen träder i kraft och du kan redan nu få ett brev från oss om att vi planerar att förlänga ditt vårdbidrag. Själva beslutet om förlängning kan vi fatta först efter den 1 juli.

Mera fakta

Föräldrar som har barn med funktionsnedsättning kan få omvårdnadsbidrag. Bidraget bygger på den omvårdnad och tillsyn som barnet behöver utöver vad som är vanligt för barn i samma ålder utan funktionsnedsättning. För att få bidraget ska barnet ha en funktionsnedsättning som kan vara medfödd eller till exempel bero på en sjukdom eller en skada. Bidraget ges till den som är förälder eller kan likställas med att vara förälder.

Storleken på omvårdnadsbidraget ändras varje årsskifte. För år 2020 uppgår ett helt bidrag till 9 854 kronor per månad. Bidraget finns även i tre andra nivåer. 3/4-dels bidrag uppgår till 7 391 kr per månad. Halvt bidrag uppgår till 4 927 kr per månad. 4-dels bidrag uppgår till 2462 kr per månad. Mer information om bidraget finns på Försäkringskassans webbplats.

4 maj 2020: Ny granskning av omvårdnadsbidraget kritisk till både regeringen och Försäkringskassan

Stora brister, allvarliga konsekvenser. Så beskriver Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) införandet av nya omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättningen.
”Det har fått allvarliga konsekvenser för många personer och familjer med barn med funktionsnedsättning”, skriver ISF i ett pressmeddelande idag.

De nya stöden infördes 1 januari 2019, och hyllades då som en viktig modernisering, men sedan har många saker gått snett.

38 000 väntar på besked om bidrag

Trots klagomål från drabbade familjer och hård kritik från funktionsrättsföreningar har Försäkringskassan inte kommit till rätta med bristerna.

Handläggningstiderna gradvis har vuxit, konstaterar ISF, och sedan hösten 2019 är de i genomsnitt åtta månader. Cirka 38 000 personer inom omvårdnadsbidrag och cirka 20 000 inom merkostnadsersättning väntar på beslut om sin ansökan i mars 2020, uppger ISF.

”Många utan ersättning under lång tid”

– Det är allvarligt med så långa handläggningstider. Det drabbar personer och familjer med barn med funktionsnedsättning. Många blir av med sina tidigare ersättningar, som fasas ut under införandet av de nya, och står då utan ersättning under en lång period, säger Maria Gustavson, som lett ISF:s granskning.

Alltför kort tid för genomförande

Hon menar att regeringen vid framtida reformer måste ”säkerställa att det finns tillräckligt med tid och resurser för Försäkringskassan att göra nödvändiga förberedelser”.

– Sex månader från beslut till införande är kort tid för en så stor reform. Myndigheten behöver bland annat hinna utveckla nytt it-stöd, tolka lagstiftningen och omsätta den till praktiska vägledningar och arbetsprocesser, rekrytera och utbilda handläggare, beslutsfattare och specialister, säger Maria Gustavson.

Säkerställ kapaciteten

ISF skriver också att Försäkringskassan måste säkerställa att det finns tillräcklig kapacitet i handläggningen i förhållande till de behov som kommer att uppstå, för att enskilda inte ska drabbas.

28 april 2020: Tusentals familjer tvingas vänta på nya omvårdnadsbidraget – ”en skandal”

Ann-Kristin Sandberg. Foto: Linnea Bengtsson
Ann-Kristin Sandberg. Foto: Linnea Bengtsson.

– Jag tycker att det är något av en skandal, säger Anki Sandberg, Riksförbundet Attention, till SVT om att många föräldrar tvingas vänta eller går miste om det nya omvårdnadsbidrag som ersätter vårdbidraget.

SVT rapporterar att cirka 10 000 föräldrar står utan vårdbidrag sedan systemet gjordes om den 1 januari 2019.
Då ersattes vårdbidraget med dels omvårdnadsbidrag, dels merkostnadsersättning.

37 000 i kö

Enligt SVT står 37 000 föräldrar nu i kö till det nya omvårdnadsbidraget.
Vidare uppges mer än 10 000 föräldrar ha hamnat i ett tomrum mellan systemen, vilket gör att de står helt utan ersättning. Deras tidigare vårdbidrag har upphört, utan att de ännu har fått besked om nya bidraget.

– De uteblivna svaren från Försäkringskassan lämnar människor i sticket, säger Anki Sandberg till SVT.

Gamla vårdbidraget förlängs?

Enligt SVT förbereder regeringen en lagändring så att utbetalningarna av det gamla vårdbidraget ska kunna förlängas. Men om och när det kommer är oklart – och det kommer ändå inte att hjälpa de som söker bidraget för första gången.

”Inga fördelar med nya bidraget”

– Varför är den återkommade frågan, vad är poängen med det nya systemet och varför skapar det så stora svårigheter? Uppenbarligen har man dragit på sig en mycket mer omfattande utrednings- och kontrollapparat. Jag ser inga fördelar med det nya bidraget, säger Anki Sandberg till SVT.

3 februari 2020: Kaos på Försäkringskassan: 33 000 väntar på beslut omvårdnadsbidrag

Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm. Foto: Linnea Bengtsson.
Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm. Foto: Linnea Bengtsson.

Det nya omvårdnadsbidrag – som sedan 2019 ersätter vårdbidraget – uppmärksammas åter för stora problem. Just nu väntar 33 000 familjer på att få ersättningen beviljad. Under tiden görs inga utbetalningar.

Kraftig minskning av familjer som får ersättning

Handläggningstiden för omvårdnadsbidraget har rusat i höjden.

Henrik Wrede, områdeschef på Försäkringskassan, säger till Ekot att 33 000 ärenden just nu väntar på beslut. Han beskriver situationen som mycket beklaglig. Målsättningen är 90 dagars handläggningstid. Nu har fler handläggare anställts och Försäkringskassan har beordrat övertid.

Detta har lett till att många familjer under lång tid helt inte får någon ersättning utbetald alls, även om beviljad ersättning utbetalas retroaktivt. Ekot uppger som exempel att antalet familjer med ersättningen under senaste året minskat med 27 procent i ett av Sveriges län.

Detta är inte första gången som Försäkringskassans handläggning av omvårdnadsbidrag kritiseras. ”Det är nu uppenbart att Försäkringskassan inte klarar av detta arbete, och att familjer drabbas hårt”, skrev Svenska Downföreningen i ett uttalande i juli 2019.

Slog larm redan juli 2019

Föreningen beskrev då problemen på det här sättet:

”En omprövning av vårdbidraget har traditionellt gått till så att en handläggare ringer upp vårdnadshavaren och ställer ett antal kontrollfrågor. Om svaren visar på att behovet finns kvar, på samma nivå som tidigare, har handläggaren fattat beslut direkt att vårdbidraget löper som tidigare. Allt som allt 1-2 timmars arbete. Har förändringar skett blir självklart arbetet med omprövningen större.

Försäkringskassan har tolkat övergångsreglerna som att när en omprövning av vårdbidraget skulle skett ska nu alla söka omvårdnadsbidrag från grunden. En ansökan kan omfatta upp emot 20 A4-sidor med information och ett flertal intyg. Till detta görs – oftast – en muntlig intervju på ca 1-3 timmar. Efter detta ska handläggaren skriva ett beslutsunderlag, detta ska kommuniceras, och sedan fattar en beslutsfattare ett beslut. Detta tar självklart betydligt mer tid än de flesta av de tidigare omprövningarna.

Försäkringskassan har hanterat övergången så att de skickat ut brev fyra månader innan vårdbidraget går ut eller ska omprövas. Detta brev når dock inte alla, troligen för att man använder den digitala kanalen Kivra vilket många inte är medvetna om. Ingen fysisk post skickas ut. När vårdnadshavaren får denna information ska man börja skriva ansökan, vilket kan vara ett omfattande arbete. Man behöver också kontakta de vårdgivare barnet har, det kan vara ett stort antal, för att få de intyg som behövs. Detta kan alltså ta tid, vilket dessutom försvåras av att man samtidigt har en stor arbetsbelastning i egenskap av vårdnadshavare för ett funktionsnedsatt barn, det är ju trots allt därför man har vårdbidraget från början.

Försäkringskassan har samtidigt infört nya, hårdare, krav på vad läkarintygen ska innehålla, och det vårdnadshavare skriver i ansökan räknas enligt våra erfarenheter inte med om inte läkaren intygar allt man skriver. Att en läkare – ofta stafettläkare – ska ha kunskap om alla detaljer i varje familjs merarbete, varje minut är förstås helt orimligt, vilket gör att mycket av det merarbete familjerna har inte beaktas. Detta är förstås inte heller familjer med tidigare vårdbidrag vana vid, och då blir ansökningarna inte kompletta vilket i sin tur drar ut på handläggningstiden.

Nu till de ekonomiska konsekvenserna. Vårdbidraget slutar att betalas ut när det skulle ha omprövats. Handläggningstiden för omvårdnadsbidraget är nu uppe i sex månader från att ansökan kommer in, och den tiden förlängs allteftersom månaderna går – bidraget har ju bara funnits i 6 månader.

Detta innebär att många familjer nu står utan dessa pengar, trots att man tidigare haft långa beslut, och trots att förutsättningarna inte ändrats. De familjer där en vårdnadshavare gått ned i tid på sitt arbete, eller till och med slutat arbeta, hamnar i en orimlig ekonomisk situation. Vi har medlemmar som hamnat i skuld, som får försörjningsstöd och som tvingas att be släkt och vänner om bidrag.

Det är inte rimligt att familjer med barn med funktionsnedsättningar ska hamna i denna utsatta ekonomiska situation på grund av att Försäkringskassan inte kan hantera övergången mellan dessa bidrag på det sätt man bör kunna förvänta sig. Eftersom vårdbidrag tidigare faktiskt inte omprövats så exakt vartannat år som föreskrifterna säger, borde det omöjligt vara så att bidragen helt plötsligt ska kunna sluta betalas ut trots att beslutet fortfarande gäller.”

JO har kritiserat

Även JO, Justitieombudsmannen, kritiserade under 2019 Försäkringskassans handläggning av omvårdnadsbidrag. ”Vid granskningen noterades flera fall där myndigheten kunde ha varit mer aktiv”, hette det i en rapport från JO.

”Även om omvårdnadsbidrag betalas ut retroaktivt, leder de långa handläggningstiderna till att det kan uppstå ett glapp i utbetalningarna med följd att den enskilde under en period står utan ersättning”, skrev JO.

19 mars 2018: Ett helt nytt system för vårdbidrag och handikappersättning

Efter en vecka på nya jobbet: Lena Hallengren lägger fram förslag om ett helt nytt system för vårdbidrag och handikappersättning.
Efter en vecka på nya jobbet: Lena Hallengren lägger fram förslag om ett helt nytt system för vårdbidrag och handikappersättning.

Vårdbidrag och handikappersättning avskaffas och ersätts av två nya ersättningar: omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Det förslaget blev en av Lena Hallengrens allra första insatser som nytt statsråd med ansvar för funktionshinderpolitik.

Regeringens proposition

Omvårdnadsbidraget ska ges vid funktionsnedsättning hos barn. Enligt propositionen som regeringen beslutat om ska det ha fyra nivåer.

Merkostnadsersättning är för både barn och vuxna med funktionsnedsättning. Vilka merkostnader som kan ge rätt till ersättning ska anges i socialförsäkringsbalken.

En annan nyhet jämfört med idag är att de nya ersättningarna ska kunna beviljas båda föräldrarna till ett barn.

Vidare föreslår regeringen att föräldrarna ska få lagstadgad rätt att arbeta deltid även efter det att barnet fyllt åtta år.

Den 1 januari 2019 ska de nya reglerna börja gälla om regeringen får som den vill.

Förändringarna i korthet

Omvårdnadsbidrag
Ges till vårdnadshavare vars barn på grund av funktionsnedsättning har behov av omvårdnad och tillsyn under minst sex månader.

Skillnader mot vårdbidraget:
Bara omvårdnad och tillsyn. Merkostnader lyfts ut.
Båda föräldrar, och den som jämställs med föräldrar, kan beviljas bidraget.
Rätt till förkortad arbetstid med upp till 25 procent per förälder även när barnet har fyllt åtta år.

Merkostnadsersättning
Renodlad ersättning för både vuxna och barn som enbart täcker merkostnader.

Ersätter handikappersättningen men skiljer sig något:
Merkostnadsersättningen ersätter endast merkostnader. Hjälpbehovet vägs inte in i bedömningen.
Tröskeln in i ersättningen sänks och taket höjs något jämfört med dagens stöd.
Både vuxna och föräldrar till barn under 19 år kan beviljas merkostnadsersättning.
Det finns fem nivåer, från 30 procent till 70 procent av prisbasbeloppet, till skillnad mot handikappersättningens tre nivåer.

Svenska pengar
Så mycket höjs ersättningar och bidrag 2024
Därför höjs många bidrag automatiskt varje år Bakgrunden till att många bidrag och ersättningar höjs är att SCB har räknat upp prisbasbeloppet för 2024 till 57 300 kronor. Det är…
Föräldrar och barn. Foto: Envato Elements
Omvårdnadsbidrag får inte räknas in i försörjningskrav
För att beviljas uppehållstillstånd i Sverige måste ett försörjningskrav uppfyllas. I den beräkningen får man inte räkna med eventuella omvårdnadsbidrag för barn med funktionsnedsättning. Det uttalade Migrationsöverdomstolen den 7 december…
Mamma och barn
Så får du omvårdnadsbidrag för ditt barn 2024
GUIDE. Nu får allt fler barn med funktionsnedsättning omvårdnadsbidrag. I november 2023 sattes nytt rekord med drygt 85 000 mottagare. Nästan 8 av 10 ansökningar beviljas. Du kan få upp…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *