Guide

Därför är det fel att sänka omvårdnadsbidraget


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




ISF:s granskning av Försäkringskassan ger svar på 6 kritiska frågor om det bristande stödet till funkisfamiljer

Pengar från Försäkringskassan - genrebild. Foto: Linnea Bengtsson

Försäkringskassans huvudkontor i Telefonplan, södra Stockholm. Foto: Linnea Bengtsson.

 

Försäkringskassan har felaktigt stramat åt nivåerna på omvårdnadsbidraget till föräldrar som har barn med funktionsnedsättningar.
Det framgår av den granskning som ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, presenterade idag.

Regeringens syfte med omvårdnadsbidraget (som ersatte vårdbidraget) var inte att minska ersättningarna till föräldrar, men så har det ändå blivit.

1. Varför blir ersättningen lägre?

Inspektionen för socialförsäkringen skriver att det kan vara svårare att komma upp i högre ersättningsnivå med omvårdnadsbidrag jämfört med vårdbidraget. Det beror på att vissa handläggare felaktigt kräver att alla behovsexempel ska vara uppfyllda för en viss nivå. Handläggaren ska egentligen göra en helhetsbedömning, men ibland följer man istället en checklista och kräver att alla exempel på behov (som angavs i förarbetena till de nya reglerna) ska vara uppfyllda – vilket alltså är felaktigt.

ISF skriver bland annat att ”vissa ärenden där en helhetsbedömning skulle ha kunnat innebära att den försäkrade personen skulle ha fått en högre nivå med omvårdnadsbidrag än vad Försäkringskassan har beviljat i ärendet. Men i dessa ärenden har något av exemplen som beskrivs i förarbetena eller i Försäkringskassans vägledning inte uppfyllts, vilket har medfört att Försäkringskassan inte har beviljat den högre nivån av omvårdnadsbidrag. Ett sådant exempel är om barnet behöver tillsyn eller omvårdnad på natten eller inte.”

ISF påpekar att regeringen har angett att det ska räcka med några eller flera av behoven för att få en viss ersättning.

2. Var det syftet att ersättningen skulle sänkas?

Nej,  men så har det ändå blivit i praktiken. ISF påpekar att förarbeten till de nya reglerna tydligt angav att det inte skulle bli en åtstramning. Den praxis som gällt för vårdbidraget skulle även gälla omvårdnadsbidraget.

Förarbetena betonade också att exemplen på behov inte var uttömmande och att det är barnets sammantagna behov av omvårdnad och tillsyn som ska ligga till grund för bedömningen. När Försäkringskassan använder exemplen som en checklista som ska uppfyllas blir det alltså helt fel.

3. Får olika barn med liknande behov samma omvårdnadsbidrag?

Nej, enligt ISF gör Försäkringskassan varierande bedömningar, utan att det går att se varför. Detta är förstås också ett allvarligt problem med Försäkringskassans hantering av bidraget.

4. Följer Försäkringskassan rättspraxis?

Nej, enligt ISF bryter Försäkringskassan troligen mot rättspraxis när man håller nere ersättningen för barn med grav hörselnedsättning.

Försäkringskassan har överklagat flera kammarrättsdomar om vårdbidrag till gravt hörselnedsatta barn, men har inte fått prövningstillstånd och därför är kammarrättsdomarna vägledande. ”I praktiken innebar det att barn med grav hörselnedsättning alltid skulle beviljas helt vårdbidrag om det inte framkom någon omständighet som motiverade en lägre nivå”, skriver ISF.

Trots det hittar ISF exempel på att barn med grav hörselnedsättning kan få alltför låg ersättning, i strid med kammarrättsdomarna.

5. Är det korrekt att sänka omvårdnadsbidraget, om barnet vistas mycket i skolan?

Ibland motiverar Försäkringskassan en lägre ersättning med att barnet får omvårdnadsbehov tillgodosedda även i skolan. Men IFS kritiserar att Försäkringskassan inte tydligt visar hur detta påverkar bidragsnivån, och att kassan inte heller är konsekvent.

ISF ifrågasätter om det över huvud taget är rätt att sänka bidragsnivån av för att barnet vistas i skolan.

ISF skriver att ”det är problematiskt att en förälder kan få lägre ersättning på grund av att barnet går i skolan när behoven av omvårdnad och tillsyn är omfattande under den tid barnet inte är i skolan”.

Samtidigt påpekar ISF att föräldrar inte får högre ersättning om barnet inte vistas i skolan, trots att detta borde vara anledning till en höjning.

”Vi har inte kunnat utläsa att det faktum att barnet inte går i skolan har påverkat den beslutade ersättningsnivån i omvårdnadsbidraget. I dessa ärenden anser vi att en högre ersättningsnivå hade varit rimlig”, skriver ISF.

6. Är det rätt att använda ”normalt föräldraansvar” för att motivera lägre omvårdnadsbidrag?

Nej, trots att Försäkringskassan nu borde vara experter på begreppet ”normalt föräldraansvar” anser ISF att det är både otydligt och varierande hur Försäkringskassan bedömer det.

Tanken är ju att vad som ingår i föräldraansvaret ska minska i takt med att barnet blir äldre och mer självständigt. Men detta misslyckas Försäkringskassan ofta med att visa i sina beslut. Tvärtom används föräldraansvaret ibland felaktigt.

”I en del ärenden framstår det som att ansvaret och jämförelserna används för att motivera bedömningen på en lägre ersättningsnivå”, skriver ISF.

ISF kritiserar att Försäkringskassan ibland håller nere ersättningen, med hänvisning till ”stora normalvariationer i hur mycket föräldrar behöver finnas till hands för sina tonåringar, exempelvis vid konflikter”.

Om detta skriver ISF: ”Vi ifrågasätter om det är rimligt att diskutera normalvariation i hur mycket föräldrar behöver finnas till hands för tonåringar vid konflikter, när läkarutlåtandet för barnet beskriver en allvarlig, utåtagerande beteendestörning på grund av barnets funktionsnedsättning.”

 

Fler artiklar om detta ämne

Omvårdnadsbidrag
Bengt Eliasson. Foto: Linnea Bengtsson
Bengt Eliasson vill ge föräldrar kompensation för felaktiga avslag
”Det skulle bli bättre stöd och enklare att ta del av. Och så har det gått helt åt pipsvängen hos Försäkringskassan”
Omvårdnadsbidrag
Försäkringskassans huvudkontor i Telefonplan, Stockholm. Foto: Linnea Bengtsson.
Haveriet som drabbar tusentals funkisfamiljer ännu olöst
Omöjliga krav på läkarintyg och okunniga handläggare är två av huvudorsakerna

 

ANNONSER
  • Annons för Mo Gård
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
ANNONSER
  • Annons för Fremia
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för Primass
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för JAG
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för STIL
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för HD Motion

   

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *