Det här händer i funktionsrätten just nu
Håll koll på utvecklingen, med hjälp av denna sida!
Här uppdaterar HejaOlika läget för aktuella funktionsrättsfrågor.
Saknar du någon fråga? Hör av dig till info@faktapress.se
-
Bostäder: Krav på tillgänglighet sänks steg för steg
Proposition väntas
Bostäder, Funktionsrättskonventionen, Skola, Tillgänglighet
Den 1 juli 2025 infördes nya regler som försämrar tillgängligheten i studentbostäder. Under försommaren godkände riksdagens regeringens 18 proposition om förenklade regler för nya och ändrade studentbostäder.
Sommaren 2025 kom ytterligare förslag om minskade krav på tillgänglighet i byggnader. I oktober avslutades remissbehandlingen med svidande kritik från funktionsrättsrörelsen, Hyresgästföreningen med flera. Trots kritiken väntas en proposition från regeringen.
Förändringarna går i motsatt riktning mot rekommendationerna från FN-kommittén om funktionsrättskonventionen. Artiklar om tillgänglighet.
-
Hjälpmedel: Kommer bristerna att rättas till?
Negativ trend
Fritidsaktiviteter, Hjälpmedel
Upprepade larmrapporter om brister i hjälpmedelsförsörjningen har inte hjälpt. Nu kräver funktionsrättsrörelsen att rätten till hjälpmedel förtydligas och att ett kunskapscentrum inrättas. Socialstyrelsen föreslog redan 2023 en handlingsplan för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Mer om hjälpmedel. -
När ska politikerna sluta missgynna elever i anpassad skola?
Oklart vad som händer
Barn med funktionsnedsättning, Skola
Elever i anpassad skola (tidigare: särskola) glöms ofta bort inom politiken. Trots att allt fler placeras i anpassad skolan. Historiskt har de missgynnats i olika reformer. Till exempel försenades garantin om tidigt stöd med fem år (och nu vill regeringen avskaffa garantin, innan den ens fått genomslag). Andelen behöriga lärare är skrämmande låg i anpassade skolor. Riksförbundet FUB kämpar för eleverna, och har framfört många krav till politikerna, men hittills utan större resultat. Fler artiklar om anpassad grundskolan och anpassad gymnasieskola. -
Bilstödet – kommer det någonsin att återställas?
Oklart vad som händer
Resor, Övriga stöd och insatser
Bilstödet försämrades kraftigt efter en misslyckad regeländring 2017, och trots starka protester har problemen ännu inte åtgärdats. Prognosen är tvärtom att bilstödet fortsätter att ligga på en mycket låg nivå. I november 2023 presenterade utredningen SOU 2023:81 Ett enklare bilstöd förslag på åtgärder. Remissbehandlingen blev klar i april 2024 men regeringen tycks inte vidtagit några åtgärder efter detta. Fler artiklar om bilstöd. -
En bättre arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning?
Negativ trend
Arbete, Ekonomisk trygghet, Funktionsrättskonventionen
Statsbudgeten för 2026 blev en stor besvikelse för många som hoppats på stärkta lönebidrag och andra stöd på arbetsmarknaden. Lönebidraget fortsätter att försämras, liksom flera andra stöd. I oktober kom en rapport om ökad arbetslöshet bland personer med funktionsnedsättning, trots i övrigt minskad arbetslöshet. Många hoppas på en mer rättvis arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingens generaldirektör har stora förhoppningar på en informationskampanj om arbetsmarknadsstöd hösten 2025. Nya stödformer som etableringsjobb och Steg till arbete har kommit igång. SIUS ökar. Men samtidigt har lönebidrag och andra stöd minskat eller urholkats. Och under våren 2025 har kraven på arbetslösa skärpts. Mer om arbetsmarknadsstöd. Läs vår guide om arbetsmarknadsstöd. -
Omvårdnadsbidragets bidragsnivåer faller. Kommer regeringen att agera?
Bereds i regeringskansliet
Barn med funktionsnedsättning, Bidrag och ersättningar, Ekonomisk trygghet
Omvårdnadsbidraget infördes 2019 och ersatte då vårdbidraget. Kritiken har varit hård. Många funkisfamiljer har fått sänkt bidragsnivå. Nu får endast 3 procent hel ersättning. 56 procent får lägsta möjliga ersättning. ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, blev klar med en granskning 17 oktober 2025, och bekräftar att bidragen är lägre än vad som var syftet med lagstiftningen. Regeringen har ännu inte agerat på de upprepade larmrapporterna. Fler artiklar om omvårdnadsbidrag. -
Svårt att få merkostnadsersättning: När ska reglerna rättas till?
Bereds i regeringskansliet
Avgifter och kostnader, Barn med funktionsnedsättning, Bidrag och ersättningar, Ekonomisk trygghet
Hur länge kan staten vänta med att rätta till merkostnadsersättningen, så att syftet att täcka extrakostnader för funktionsnedsättning uppfylls? Svårigheterna att beviljas merkostnadsersättning, som infördes 2019, är så stora att många menar att stödet inte uppfyller syftet. I en riksdagsdebatt i januari 2025 krävde Jessica Rodén (S) snabba åtgärder av regeringen. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall svarade att man måste invänta ISF:s granskning av omvårdnadsbidraget, vilken blev klar 17 oktober 2025, utan att innehålla något nytt om merkostnadsersättningen. Kommer regeringen att agera nu? Läs mer om merkostnadsersättning. -
Utredning pågår: Anhörigassistans, dubbla roller, omprövning & LSS-inspektion
Utredning pågår
Personlig assistans
I april 2025 presenterade regeringen direktiven för utredningen ”Effektivare åtgärder mot välfärdsbrott och ökad förutsebarhet inom personlig assistans”. Utredningen kan leda till att anhörigassistans och dubbla roller begränsas. Samtidigt utreds införandet av en LSS-inspektion som ska kunna ge råd och stöd till enskilda. Regeringen vill också ha en ny form av regelbundna uppföljningar av assistansbeslut. Utredningen blir dock inte klar förrän i januari 2027.
Utredningens huvudsekreterare gav i oktober 2025 en lägesbild från utredningens arbete.Regeringen kritiseras för att försöka ”gömma sig bakom utredningen under resten av mandatperioden för att slippa svara på obekväma frågor”. Regeringen kritiseras också för att man kraftigt överdriver kriminaliteten inom personlig assistans. Artiklar om den nya assistansutredningen.
-
Färdtjänst: När ska rättigheterna återställas?
Bereds i regeringskansliet
Avgifter och kostnader, Resor
Ett skarpt förslag om förbättrad färdtjänst kommer inom kort. Det beskedet gav Maria Stockhaus (M) på ett seminarium 1 oktober 2025. Redan våren 2023 föreslog statliga Trafikanalys förtydliganden i färdtjänstlagen, för att återställa de ursprungliga rättigheterna till färdtjänst. Sedan dess har inget hänt – förutom att irritationen har växt över regeringens passivitet. Ett beskedet kom i en riksdagsdebatt 26 maj 2025: frågan bereds fortfarande. I september 2025 fick regeringen ny kritik av Synskadades riksförbund. Fler artiklar om färdtjänst. -
Assistansersättningen: Budgeten för 2026 ”en katastrof”
Bereds i regeringskansliet | Negativ trend
Bidrag och ersättningar, Personlig assistans
Regeringen chockade assistansanvändare och anordnare i budgeten för 2026, genom att stoppa den utlovade indexering av assistansersättningen. Dessutom blev uppräkningen för 2026 endast 1,5 procent – en fortsatt försämring. En arbetsgrupp inom regeringen skulle ha tagit fram en modell för indexering. Men trots upprepade löften blev av detta intet. Detta har lett till en mycket upprörd svekdebatt. Fler artiklar om indexering av assistansersättning. -
Personligt ombud: Ska rätten skyddas med ny lag?
Förslag
Övriga stöd och insatser
Statsbudgeten för 2026 ger ökat statsbidrag till insatsen personligt ombud. Varje år får mer än 10 000 personer med psykisk funktionsnedsättning hjälp av personligt ombud. Statsbidraget till kommunerna har dock varit ifrågasatt. Socialstyrelsen har flera gånger uppmanat regeringen att lagstifta om rätten till personligt ombud, senast i en lägesrapport publicerad i maj 2025. Fler artiklar om personligt ombud. -
Funkisskatten nu över 5000 kronor per år – men avskaffas 2026
Ekonomisk trygghet
Funkisskatt är smeknamnet på den högre skatt som betalas av personer med sjuk- och aktivitetsersättning, jämfört med förvärvsarbetande och pensionärer. Funkisskatten höjdes en fjärde gång 1 januari 2025. Enligt HejaOlikas beräkningar blev funkisskatten därmed över 5000 kronor per år. (Vid en månadsinkomst på 23 777 kronor betalar den som har sjukersättning 5412 kronor mer i skatt än en pensionär.) I budgeten för 2026 har regeringen nu lovat att avskaffa den förhatliga funkisskatten. Läs mer om funkisskatten. -
Ekonomisk trygghet vid funktionsnedsättning
Negativ trend
Avgifter och kostnader, Bidrag och ersättningar, Ekonomisk trygghet
De flesta hushåll får mer pengar i plånboken under 2026 jämfört med 2025, men för många med sjuk- och aktivitetsersättning kan det bli mindre att leva på. Uppräkningen av sjuk- och aktivitetsersättningen halkar efter löner, avgifter och kanske även inflationen. Bostadstillägget fortsätter att urholkas 2026. En ljuspunkt är att regeringen har lovat avskaffa funkisskatten från 1 januari 2026. Mer om ekonomisk trygghet. Mer om sjuk- och aktivitetsersättning. -
Lönebidrag: Fortsatt försämring under 2026
Negativ trend
Arbete, Bidrag och ersättningar
Arbetsförmedlingen, funktionsrättsrörelsen och arbetsgivarna – alla vill de att taket för lönebidraget höjs snarast. Arbetsförmedlingen har föreslagit en höjning från 20 000 kronor per månad till 25 000 eller 28 000 från 2026. Bidraget har kraftigt urholkats sedan den senaste höjningen 2020. Regeringen har dock inte lyssnat på nödropen; budgeten för 2026 innebär en fortsatt försämring. Mer om lönebidraget och om arbetsmarknadsstöd. -
Funktionsrättskonventionens genomförande i Sverige
Funktionsrättskonventionen
FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning publicerade i mars 2024 sina rekommendationer till Sverige. I september 2025 redovisade MR-institutet en lägesrapport om vad Sverige behöver göra för att leva upp till konventionen. Det handlar bland annat om att stoppa den tillbakagång i rättigheter som skett genom institutionalisering, tvång och begränsningar. Fler artiklar om funktionsrättskonventionen. -
Kommer en proposition om statligt huvudmannaskap för assistans?
Proposition väntas
Personlig assistans
Huvudmannaskapsutredningen föreslog i mars 2023 att all personlig assistans ska vara statlig. Regeringen har sagt att man vill presentera en proposition om detta före valet 2026. Men i juni 2025 sa socialtjänstministern att förstatligandet är på paus. Att överföra 5000 beslut om assistans från kommunerna till staten är komplicerat. Funktionsrättsrörelsen kräver att behovsbedömningarna ändras, före ett eventuellt förstatligande. Försäkringskassan presenterade i slutet av april en analys av vad som behövs för ett förstatligande samt en tidsplan. Regeringen skriver i budgetpropositionen för 2026 att man vill se över förutsättningarna och regelverket för rätten till assistans innan ett förstatligande av huvudmannaskapet. Bollen ligger alltså hos regeringen. Kommer behovsbedömningarna att ses över? Går man direkt på en proposition om ett förstatligande? Eller skjuter man allt på framtiden? Artiklar om förstatligad personlig assistans. -
Folkhögskolorna: Nedskärningar drabbar elever med funktionsnedsättning
Negativ trend
Skola
Statsbidragen till folkhögskolor med många elever med funktionsnedsättning har successivt försämrats under Tidö-regeringen. För att klara de akuta ekonomiska hoten mot landets 154 folkhögskolor behöver statens anslag ökas med 10 procent, enligt Olle Westberg, generalsekreterare för rörelsefolkhögsskolans intresseorganisation, RIO. Det motsvarar cirka 250 miljoner kronor. I regeringens budget för 2026 finns satsningar för totalt 66 miljoner. Det är dels en generell satsning på anslaget till folkhögskola med 30 miljoner, dels ett riktat anslag till särskilt utbildningsstöd för folkhögskolan med 36 miljoner som fördelas av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). I februari 2025 släppte Folkbildningsrådet en rapport om ”Nedskärningarnas konsekvenser”. Riksförbundet FUB kräver att regeringen ser över de statliga stöden. Artiklar om att studera på folkhögskola. -
Fritidskort infördes i september 2025: Missgynnas barn med funktionsnedsättning?
Klart
Barn med funktionsnedsättning, Fritidsaktiviteter
Fritidskortet för barn lanserades i september 2025, utan ändring av det ursprungliga förslaget, trots kritik från funktionsrättsrörelsen. Kritiken handlar dels om att satsningen missgynnar barn med funktionsnedsättning, dels om att reglerna ökar risken för oavsiktliga misstag som kan resultera i tuffa återkrav för familjer som har barn med funktionsnedsättning. Fritidskortet är värt 500 kr per år, för vissa 2000 kr per år. Artiklar om fritidskortet. -
Ökad studiero – eller hårdare tag mot elever med NPF?
Proposition väntas
Barn med funktionsnedsättning, Skola
Regeringen vill ha hårdare regler i skolan. Och det är precis vad utredningen om trygghet och studiero föreslog den 29 januari 2025. Reglerna blir tuffare, rektorer och lärare får ökad makt. Föräldrars inflytande begränsas. Förslagen har kritiserats, och utredaren varnar själv för att elever med funktionsnedsättning kan utsättas för diskriminering. I september flaggade utbildningsminister Mohamsson för att utredningens förslag ska genomföras, trots kritik från funktionsrättsrörelsen. Artiklar om studiero och trygghet i skolan. -
Stöd i skolan: Skrota stödgarantin, inför ny stödundervisning
Bereds i regeringskansliet | Proposition väntas
Barn med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen, Skola
Stödundervisning ska sättas in inom 1-2 veckor föreslår regeringens utredare Åsa Lundkvist. Samtidigt skrotas extra anpassningar i klassrummet och den nya stödgarantin. Två miljarder extra behövs för att förverkliga förslagen, som kan införas 2028. Utredningens förslag är har varit ute på remiss. Funktionsrätt Sverige kritiserar förslag som leder till minskad inkludering i skolan. FN-kommittén för funktionsrättskonventionen rekommenderar Sverige att ta fram en plan för ökad inkludering. Utvecklingen tycks dock gå i motsatt riktning. Senaste nytt: Elever i behov av stöd tas ur klassen – så vill regeringen göra om skolan -
SiS-hemmen har utvecklats till stora låsta institutioner för barn med funktionsnedsättning
Negativ trend
Barn med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen
Barn med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar är kraftigt överrepresenterade på SiS-hemmen, men verksamheterna är inte anpassade för deras behov av stöd och vård. SiS-hemmen har i praktiken utvecklats till särskilda institutioner för barn med funktionsnedsättning, säger MR-institutet. -
Läkemedel: Chockhöjd egenavgift 1 juli 2025
Klart
Avgifter och kostnader, Ekonomisk trygghet
Regeringen mötte starkt motstånd mot att kraftigt försämra högkostnadsskyddet för mediciner 1 juli 2025 men det godkändes av riksdagen. I riksdagen har S, V och MP reserverat sig mot förslaget, och de har också uttalat sig för att vilja riva upp försämringen. Artiklar om högkostnadsskydd. -
Allt fler och högre avgifter vid funktionsnedsättning
Negativ trend
Avgifter och kostnader, Ekonomisk trygghet
Personer med funktionsnedsättning får allt fler och större avgifter för olika stöd inom funktionshinderomsorg, bland annat för hjälpmedel, färdtjänst och kommunal omsorg. En särskilt kraftig höjning väntas för egenavgiften för läkemedel. Inom kommunerna kommer nya och höjda avgifter för exempelvis ledsagning. Mer om avgifter. -
Stärkt rätt till personlig assistans – misslyckad reform
Oklart vad som händer
Personlig assistans
Den 1 januari 2023 ändrades lagen för att stärka rätten till personlig assistans. 2000 fler personer väntades få statlig assistans genom Försäkringskassan, och även i kommunerna skulle assistansen öka. Reformen misslyckades dock, och efter två år med reformen hade assistansen krympt ytterligare. Ett nytt bottenrekord noterades för maj 2025. Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, konstaterade i januari 2025 att reformen aldrig kommer att nå målen. Ett nytt föräldraavdrag ingick i reformen. Detta avdrag halverades 1 januari 2025. Trots att reformen ses som ett misslyckande finns inga konkreta åtgärder från regeringen. -
Ny kvalificering till välfärden från 2027?
Remissbehandling pågår
Ekonomisk trygghet
Socialförsäkringsminister Anna Tenje tog den 29 april emot utredningsförslag om ny kvalificering till välfärden från 2027. Förslaget innebär att en person ska ha varit bosatt i Sverige minst fem år för att ha rätt till bidrag, ersättningar och personlig assistans. Ett liknande krav föreslås för att få ekonomiskt bistånd, som dock fortfarande ska kunna beviljas i ”akuta nödsituationer”. Utredaren Göran Lundahl varnar för ökad brottslighet. Dessutom strider förslagen mot funktionshinderpolitiken. Utredningen SOU 2025:53 Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper är nu ute på remiss. Remissvar ska vara inne senast 15 augusti 2025. -
Återkrav av assistansersättning: Regeringen säger nej till nödstopp
Oklart vad som händer
Bidrag och ersättningar, Ekonomisk trygghet, Personlig assistans
Efter flera beslut av Högsta förvaltningsdomstolens under februari–april 2025 är krisen akut vad gäller återkrav av assistansersättning. Ett HFD-beslut 16 april innebär en viss lättnad för anordnare, men ökar risken för enskilda assistansberättigade att få återkrav från kommuner. Politiker från nästan alla partier har krävt nödstopp för återkraven, men socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall har avvisat tanken. Mer om Försäkringskassans återkrav. -
Samhall: Utredning föreslår höjd kvalitet, färre jobb
Remissbehandling pågår
Arbete, Ekonomisk trygghet
Samhallutredningen föreslår en rad åtgärder för att rädda det statliga jättebolaget med 24 000 anställda ur den växande krisen. På programmet står dels en bantning av Samhall, dels nya skyddade arbeten inom idéburna sektorn. Förslagen kan bli verklighet sommaren 2026. Remissvar ska vara inne senast 1 augusti 2025. Fler artiklar om Samhall. Mer om arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. -
Strategi för sällsynta hälsotillstånd
Arbete pågår
Jämlik vård & hälsa
2023 fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell strategi inom området sällsynta hälsotillstånd. I februari 2025 gav Socialstyrelsen en bild av hur de tar hand om synpunkterna de fått under remissbehandlingen. ”Vi har förtydligat och utvecklat våra underlag och även lagt till 10 nya insatser”, säger Lena Lövqvist, med ansvar för regeringsuppdraget. Senast den 13 maj 2025 ska strategiförslaget lämnas till regeringen för beslut, för att sedan arbetas vidare med på Socialstyrelsen. Mer om strategin för sällsynta hälsotillstånd och om sällsynta hälsotillstånd. -
Bidragsspärr och administrativa sanktionsavgifter införs 2026?
Proposition väntas
Avgifter och kostnader, Bidrag och ersättningar
I mars 2025 tog socialförsäkringsminister Anna Tenje emot uppdaterade förslag om bidragsspärr och straffavgifter. Förslagen väntas innebära cirka 60 000 straffavgifter (administrativa sanktionsavgifter) och 6 000 bidragsspärrar varje år, och kan införas 1 juli 2026. I ett remissvar varnar DHR för allvarliga negativa konsekvenser för personer med funktionsnedsättning. Artiklar om ekonomisk trygghet. -
Ekonomiskt bistånd: Förslag om bidragstak och aktivitetskrav
Proposition väntas
Bidrag och ersättningar, Ekonomisk trygghet
Är det för lätt att få bidrag? Den 25 februari 2025 tog socialförsäkringsminister Anna Tenje emot utredning utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet med förslag om bidragstak. Förslag om skärpta aktivitetskrav finns i utredningen Aktivitetskrav inom försörjningsstödet – för arbete, egenförsörjning och nationell likformighet (Ds 2024:29). Remissbehandlingen avslutades i mars 2025. Artiklar om ekonomiskt bistånd. -
Ledsagningen: Kommer servicen att räddas?
Bereds i regeringskansliet | Oklart vad som händer
Funktionsrättskonventionen, LSS
Ledsagning enligt LSS har minskat drastiskt. Socialstyrelsen har föreslagit en lagändring för att rädda insatsen. En riksdagsmajoritet har krävt åtgärder från regeringen. Regeringen säger att ”beredning pågår”, men det går väldigt långsamt. FN:s kommitté för funktionsrättskonventionen har begärt att stödet enligt LSS till blinda och synskadade säkerställs. Fler artiklar om ledsagning. -
LSS-utjämningen: Utredning har föreslagit nya regler
Proposition väntas
LSS
Utredningen Nätt och jämnt – Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn (SOU 2024:50) har föreslagit nya regler för utjämningen av LSS-kostnader mellan kommuner. Funktionsrätt Sverige motsätter sig flera av förslagen, och menar att de kommer att försämra kommunernas insatser enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Remisstiden gick ut i november 2024. Det finns inga uppgifter om vad regeringen planerar att göra. Artiklar om LSS-utjämningen. -
LSS: Justitieombudsmannen granskar kommunerna 2025
Granskning pågår
LSS, Personlig assistans
År 2025 började med att JO Thomas Norling uttalade mycket allvarlig kritik mot Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd för stora brister i handläggningen av LSS-ärenden. JO hoppas att kommuner över hela landet ska lära sig av de misstag som han kritiserar, och utlovar även att ha extra fokus på LSS-ärenden under 2025. Läs mer om LSS-frågor. -
Jämlik vård: Stora brister vid funktionsnedsättning
Arbete pågår
Jämlik vård & hälsa
Myndigheten Vård- och omsorgsanalys överlämnade i februari 2025 sin årliga analysplan till regeringen. Särskilt oroande är hälsan bland barn med psykisk ohälsa, och att tillgängligheten till psykiatrisk vård för dem brister. Myndigheten pekar ut flera brister vad gäller vården för personer med funktionsnedsättning. Mer om jämlik vård. -
Bidrag till bostadsanpassning
Ingen aktivitet
Bidrag och ersättningar, Bostäder
År 2023 redovisade Boverket en utvärdering av lagen om bostadsanpassningsbidrag (2018:222). ”Nedgången i antal inkomna ansökningar och antalet bifallna bidrag har pågått en längre tid och påverkats av en mängd faktorer, bland annat demografi och bostadsbestånd. Boverket har inte funnit något som pekar på att lagändringen år 2018 skulle ha påverkat nedgången i någon väsentlig omfattning”. Redovisningen remissbehandlades 2024, men sedan dess har inget hänt. Artiklar om bostadsanpassning.
