10 000 kronor mer i plånboken vid sjuk- och aktivitetsersättning 2022

Publicerat av
Valter Bengtsson
Dela

Regeringen har lyssnat på larmrapporterna om växande fattigdom. Idag presenterades ett förslag som ger personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning sänkt skatt med cirka 10 000 kronor per år.

Samma skatt som vid lön och pension från januari 2022

Skattesänkningen innebär att dessa personer jämställs med löntagare och pensionärer ifråga om skatten, istället för att som idag betala extra hög skatt på grund av sina funktionsnedsättningar.

Den nya lägre beskattningen blir verklighet från och med januari 2022, om regeringen får igenom sin budget i riksdagen.

Annons

Kostnaden för staten är 2,61 miljarder kronor. Cirka 260 000 personer har sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Lång kamp för ekonomisk trygghet

Förslaget hyllas av funktionsrättsrörelsen, som länge slagits för att den orättvist höga skatten skulle tas bort.

Riksförbundet FUB har under flera år kritiserat regeringen för passivitet inför den växande ekonomiska klyftorna, bland annat i samband med publiceringen av den årliga rapporten ”Fångad i fattigdom”.

Annons

Förbundsordförande Anders Lago välkomnar dagens besked som innebär att ”funkisskatten” tas bort:

– Vi har kallat det en straffskatt, den togs bort för pensionärer men bibehölls för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Det är förstås helt orimligt att dessa ska behöva betala högre skatt än löntagare och pensionärer, säger Anders Lago.

Kan inte leva på sjuk- och aktivitetsersättning

Funktionsrätt Sveriges ordförande Elisabeth Wallenius gläds också:

Annons

– Detta kommer att göra stor skillnad för många. Många klarar sig inte på sin aktivitets- eller sjukersättning utan är helt beroende av ekonomiskt stöd. Vi tar därför emot förslaget med öppna armar och hoppas att övriga riksdagspartier ställer sig bakom det. Det borde falla på sin egen orimlighet att en av de grupper med sämst ekonomi och dessutom ingen möjlighet att förbättra den, har den högsta skatten, säger Elisabeth Wallenius i ett pressmeddelande.

Så här beskrivs skattesänkningen i ett dokument från regeringskansliet.

Går back flera tusen varje månad

Skattesänkningen är dock långtifrån tillräckligt för att rätta till de ekonomiska klyftorna, som vuxit under många år, samtidigt som staten har satsat allt mindre på sjukförsäkringen i förhållande till bruttonationalprodukten.

LÄS MER: Socialförsäkringens alla stöd på rekordlåg nivå

Annons

Regeringens egna beräkningar visar också att personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning ofta går back med 4000-5000 kronor varje månad.

Ett första steg mot ekonomisk rättvisa?

Trots att den negativa utvecklingen, med ökad relativ fattigdom, har pågått under ett par decennier har regeringen tidigare inte tagit några större initiativ för att vända trenden.

Nu hoppas funktionsrättsrörelsen att skattesänkningen kan bli ett första steg mot minskade orättvisor.

Annons

– Förslaget om skattesänkning räcker inte. Fler åtgärder behövs, säger Anders Lago, FUB.

FUB kräver höjda ersättningar och bostadstillägg

– Vi föreslår att man i budgeten i år också gör en uppräkning av ersättningarna för personer med funktionsnedsättning och ändrar bostadstillägget så att de höjningar som gjorts även omfattar personer med sjuk- och aktivitetsersättning, säger Anders Lago.

MER OM bostadstillägget: FUB kritiserar att personer med funktionsnedsättning går miste om höjt bostadstillägg.

Annons

LÄS ÄVEN: Vänsterpartiet kräver ytterligare 2000 kronor per månad till de som har lägst ersättning

– Jag tror egentligen inte att våra politiker vill att personer med en funktionsnedsättning ska tvingas leva under fattigdomsgränsen. Alla partier säger sig värna dessa grupper och riksdagens finansutskott har i höst nu en unik möjlighet att förbättra ekonomin för en grupp som verkligen behöver det, säger Anders Lago.

Tvingas betala hyra för gemensamma utrymmen

– Personer med sjuk- och aktivitetsersättning fick inte del av förra årets höjning av bostadstillägget, trots att just denna grupp har betydligt högre hyror än andra grupper med jämförbara inkomster. Hyran i LSS-bostäder är högre än andra bostäder, eftersom många kommuner tar ut hyra för gruppbostadens gemensamhetsutrymme. Detta trots att de gemensamma utrymmena i en gruppbostad är en del av omvårdnaden, dvs något som den boende inte borde behöva betala för, säger Anders Lago.

Annons

Kräver att fler beviljas sjukersättning och aktivitetsersättning

Ett annat krav från funktionsrättsrörelsen är att det ska bli enklare att bli beviljad sjukersättning och aktivitetsersättning. På senare tid har Försäkringskassan gjort det allt svårare att få ersättning över huvud taget. Detta har även kritiserats av andra myndigheter. Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, rapporterade för några månader sedan att många unga får allvarliga problem på grund av att allt fler får avslag på ansökan om aktivitetsersättning.

Läs även vår guide Så fungerar sjuk- och aktivitetsersättningen och artikeln om kritiken mot att ”Försäkringskassan har slutat fungera – överklaga avslagen”.

Kommer förslaget om skattesänkning att gå igenom?

Det är ännu inte helt säkert att skattesänkningen blir verklighet. Flera partier har ännu inte uttalat sig om de stödjer förslaget och därför finns ännu ingen majoritet för detta i riksdagen.

Annons

Riksförbundet FUB har i en skrivelse den 2 september vädjat till riksdagens finansutskott att agera för att ”funkisskatten” ska tas bort, ”som ett första steg mot en trygg ekonomisk tillvaro” för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning. FUB vädjar också om att finansutskottet ska arbeta för ersättningarna i framtiden ska öka med kostnadsutvecklingen, precis som löner gör.

 

Regeringens pressmeddelande och videosändning om skatteförslaget.

 

Fler artiklar om detta ämne

Artikeln publicerades 2021-09-01