FUB rasar mot nedläggning av utredning som skulle ge ekonomisk trygghet

Riksförbundet FUB går till hårt angrepp mot regeringen för att i tysthet ha lagt ned utredningen som skulle förbättra den ekonomiska tryggheten vid funktionsnedsättning.
Utredningen skulle bland annat titta på en indexering av sjuk- och aktivitetsersättningen.

LÄS ÄVEN: Snabbt ökande fattigdom för personer med sjuk- och aktivitetsersättning

Stoppades i tysthet två dagar före julafton

– Två dagar före julafton 2022 fick vi veta att den regeringen valt att lägga ner utredningen. Vi som berörs blev inte ens informerade. Nedläggningen har inte nämnts under någon av regeringens presskonferenser, skriver FUB:s Anders Lago och Markus Petersson i en debattartikel.

– Regeringen har fattat ett tyst beslut som får stora konsekvenser. Det innebär att personer med intellektuell funktionsnedsättning med regeringens goda minne kommer att fortsätta att vara beroende av anhöriga eller tvingas söka ekonomiskt bistånd från socialtjänsten, skriver Anders Lago och Markus Petersson.

LÄS ÄVEN: Tvärstopp för generösare sjuk- och aktivitetsersättning

Tillsattes av S-regeringen 2022

Den tidigare S-regeringen tillsatte utredningen i juni 2022. Syftet var att sjuk- och aktivitetsersättningen skulle kunna knytas till löneutvecklingen, för att stärka ekonomin för personer som på grund av funktionsnedsättning inte kan ha lönearbete.

Utredningen skulle också förenkla beräkningen av ersättningarna.

”Vi ska ha en sjukförsäkring som går att lita på”, sa dåvarande socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

Utredningen (En mer ändamålsenlig beräkning av sjukersättning och aktivitetsersättning, 2022:62) skulle bli klar senast 1 december 2023. Utredare var Eva-Lo Ighe, generaldirektör på Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).

LÄS ÄVEN: Allt om sjuk- och aktivitetsersättning 2023

2023 års upplaga av Fångad i fattigdom

Riksförbundet FUB har idag även släppt 2023 års upplaga av rapporten Fångad i fattigdom.

”Årets rapport visar att en 25-åring med intellektuell funktionsnedsättning kan gå back drygt 1 700 kronor varje månad. Den främsta anledningen till fattigdom hos personer med IF är nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen. 2003 till 2020 ökade medellönen med 52 procent. Under samma period ökade sjuk- och aktivitetsersättningen med 29 procent”, skriver FUB.

LÄS ÄVEN: Personer med funktionsnedsättning allt mer skuldsatta hos Försäkringskassan

FUB:s slutsatser och förslag

Fångad i fattigdom-rapporten har följande slutsatser:

• De som är hänvisade till ersättningar från socialförsäkringssystemet för sin försörjning har en dålig inkomstprognos. De har i stort sett samma ersättning hela livet igenom.
• Personer som bor i LSS-bostad har mycket små möjligheter att påverka sin ekonomiska situation genom att flytta till en bostad med lägre hyra eller förvärvsarbeta.
• Eftersom merkostnadsprincipen inte tillämpas på hyror, och det statliga bostadstillägget inte har höjts i takt med hyrornas storlek kan den disponibla inkomsten bli mycket låg.
• Kommunernas självstyre gör att avgifter ser olika ut beroende på var man bor i Sverige.
• Det finns ingen samordning mellan de olika statliga högkostnadsskydden med undantag för tandvården.
• Hyrornas storlek ser olika ut i landet och också ofta inom kommunerna.
• Det behövs en helhetlig översyn över det ekonomiska systemet för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Regelverket är snårigt och innehåller flera inlåsningseffekter som begränsar delaktighet och utveckling för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

FUB kommenterar slutsatserna så här:

Alla människor kan någon gång i livet hamna i en ekonomisk kris och bli beroende av stöd från samhället. För FUB:s medlemmar handlar det emellertid inte om någon kortvarig period utan livet ut. Det som skiljer ut personer med intellektuell funktionsnedsättning från övriga befolkningen är att de både har begränsade möjligheter att höja sina inkomster och att sänka sina utgifter. Trots att FUB lyft fram detta problem till departement och Socialstyrelsen, har ingenting hänt. Trots att ett flertal utredningar under flera år visat på den ekonomiska utsattheten, har ingenting gjorts av staten för att förbättra livsvillkoren. Nu är det dags att konkreta åtgärder vidtas för att förbättra den ekonomiska situationen.