Snabbt ökande fattigdom för personer med sjuk- och aktivitetsersättning
Trots rekordhöjning av sjuk- och aktivitetsersättning hänger ersättningarna inte med den snabba inflationen. Det slår Försäkringskassan fast i en ny analys, som varnar för att socialförsäkringen håller på att försämras.
LÄS ÄVEN: Så mycket höjdes ersättningarna och bidrag 1 januari 2023
Ersättningar släpar efter
Många ersättningar, däribland sjuk- och aktivitetsersättning, räknas upp vid varje årsskifte.
Syftet är att ersättningarna ska följa med inflationen, men i praktiken finns en eftersläpning som gör att kostnadsökningarna inte täcks.
– Konstruktionen är sådan att uppräkningen sker en gång om året, i januari, och beräknas då utifrån konsumentprisindex för juni året innan. Det innebär att prisbasbeloppets reala värde förändras under 18 månader, först under de 6 månader innan det börjar gälla och sedan under de 12 månader som det gäller. Så uppräkningen av ersättningar har svårt att hänga med i den snabba prisutvecklingen i samhället som vi ser idag, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.
LÄS ÄVEN: Personer med funktionsnedsättningar allt mer skuldsatta hos Försäkringskassan
De drabbas hårdast
De som drabbas hårdast av den försvagade socialförsäkringen är enligt Försäkringskassan de som har mindre ekonomiska marginaler, hög försörjningsbörda och små möjligheter att påverka sin inkomst.
”Personer som lönearbetar och har större ekonomiska marginaler kan väntas klara situationen med prisökningar i samhället bättre medan grupper med små marginaler i sin ekonomi också har begränsade möjligheter att påverka sina inkomster”, heter det i rapporten från Försäkringskassan.
Försäkringskassan visar i budgetexempel hur de försvagade ersättningarna gör det svårt för enskilda att få ekonomin att gå ihop.
Exemplet nedan visar hur en person med sjukersättning på garantinivå drabbas. Inkomsterna ökar med 6 procent 2023, men samtidigt ökar utgifterna med hela 9 procent, vilket innebär en kraftig försämring för personer som redan från början har mycket knappa marginaler.
Exemplet visar att personen nästan inte har något konsumtionsutrymme alls när nödvändiga utgifter är betalda. Då finns inga kostnader för resor, medicin eller semester med i budgeten.
”Många personer med hel sjukersättning är beroende av den levnadsstandard som ersättningen ger. Det högre prisbasbeloppet 2023 beräknas höja ersättningen med nästan 1 000 kronor per månad för en person med sjukersättning på garantinivå och bostadsbidrag. Trots att ersättningen stigit kan hens privatekonomi väntas bli sämre 2023 jämfört med början av 2022 då inflationen låg på en lägre nivå”, skriver Försäkringskassan.
Så påverkar prisbasbeloppet
Det är alltså prisbasbeloppet, som beräknas av SCB och beslutas av regeringen, som styr uppräkningen av många av Försäkringskassans ersättningar.
Vissa ersättningar är helt kopplade till prisbasbeloppet, och höjs därmed med samma procenttal som själva prisbasbeloppet. Senaste höjningen var cirka 8,7 procent. Detta gäller bland annat garantiersättningen i aktivitetsersättning och sjukersättning samt omvårdnadsbidrag.
Andra ersättningar är delvis beroende av prisbasbeloppet. I vissa fall styrs ersättningens tak (maxbelopp) av prisbasbeloppet. Det gäller exempelvis sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning (vab).
Andra ersättningar saknar helt koppling till prisbasbelopp, bland annat barnbidrag och föräldrapenning på grundnivå. Dessa höjs bara om riksdagen fattar ett särskilt beslut.
Inget skydd för levnadsstandarden
Att ersättningar räknas upp med prisbasbeloppet är ingen garanti för oförändrad levnadsstandard, skriver Försäkringskassan.
Under perioder med låg inflation minskar prisbasbeloppets (reala) värde i låg takt. Under perioder med hög inflation minskar prisbasbeloppets värde fortare. Det leder till att en betydligt mindre del av dess värde finns kvar i slutet av året, och att mottagare av ersättningar från socialförsäkringen får en sänkt levnadsstandard, skriver Försäkringskassan.